Klassröstning 2010

Klassbegreppet väcker alltid starka reaktioner. Inom akademisk forskning används begreppet fortfarande flitigt som ett mycket fruktbart analytiskt verktyg. Inom politiken slutade partierna använda klassretoriken redan under tidigt 1970-tal. Explicita frågor om klassidentifikation slutade ställas i svenska valundersökningar redan 1988. SCBs intervjuare rapporterade att det var många som inte förstod eller ville svara på frågor om huruvida de tillhörde arbetarklass eller medelklass.

Att det existerar sociala hierarkier i samhällen kan dock de flesta skriva under på. Och det råder inte någon tvekan om att människors positioner och trajektorier i den sociala hierarkin har en fundamental betydelse för socialisation, grundläggande intressen och värderingar, politiska preferenser och politiskt beteende. Det finns fortfarande ett starkt samband mellan yrkestillhörighet och partival. Dock inte längre klass mot klass. En hög grad av individualisering. Klasstrukturen har blivit atomiserad.

Ett försök att mäta klassidentifikation eller yrkesgruppsidentifikation utan att använda ett laddat begrepp som klass är att låta svenskar svara på hur de skulle beskriva sitt nuvarande hem; som ett arbetarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem, jordbrukarhem eller företagarhem. Det är ett långt ifrån perfekt frågeinstrument, men samtidigt har självklassificerat hem en mycket stark förklaringskraft i modeller för opinionsbildning och väljarbeteende. Man erhåller dessutom en del intressanta resultat: Hela 44 procent av väljarkåren väljer att använda arbetarhem som den bästa beskrivningen av deras eget hem. Det finns en eftersläpande arbetarklassidentifikation i Sverige. Med andra objektiva klassificeringar efter yrkestillhörighet är det endast omkring 25 procent som kan definieras som arbetare.

Nedanstående diagram sammanfattar klassröstning i Sverige anno 2010. Bland personer som själva definierar sig som "arbetarhem" röstade 47 procent på Socialdemokraterna i 2010 års val. Bland personer som känner sig hemmahörande i ett "högre tjänstemannahem" röstade 50 procent på Moderaterna.

Andel röstande på de olika partierna i 2010 års riksdagsval bland personer som själva identifierar sig som tillhörande ett arbetarhem, tjänstemannahem och högre tjänstemannahem (procent).
Källa: Svenska Valundersökningen 2010 (SCB/Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg). Se vidare i Oscarsson & Holmberg (2011) Åttapartivalet 2010 och på Valforskningsprogrammets hemsida www.valforskning.pol.gu.se.

Önskar man sig ett mer handfast mått på position i den sociala hierarkin kan man undersöka sambandet mellan inkomster och partival (se nedan). Under de gångna decennierna har Socialdemokraterna alltid lyckats med det politiska reptricket att vara starkast i de inkomstskikt där det är viktigast att vara stark, nämligen bland de många medelinkomsttagarna, den breda medelklassen. I resultaten märks också Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i samband med de två senaste valen i de två mest välbärgade väljargrupperna. År 2010 var Moderaterna för första gången största parti bland väljare i inkomstskiktet 65-85 percentilen (väljare med en taxerad årsinkomst mellan 286 000 och 378 000 kr).

Socialdemokraternas och Högerpartiets/Moderaternas röststöd i svenska riksdagsval 1960-2010 i fem olika inkomstskikt (procent).

Källa: Svenska valundersökningar 1960-2010. Inkomstuppgifter för respondenterna gäller taxerad årsinkomst och är hämtat från register. Vi har vid varje tillfälle grupperat väljarna i fem grupper efter percentilerna (0-15, 15-35, 35-65, 65-85, 85-100).

De nya viktiga skiljelinjerna i Sverige handlar om graden av social integration; det kanske viktigaste måttet på social integration är ställning på arbetsmarknaden: huruvida en väljare står inne i värmen på arbetsmarknaden eller står utanför. När arbetslösheten vuxit sig starkare blir det också tydligare skillnader i partival mellan outsiders (arbetslösa) och insiders (förvärvsarbetande). I 2010 års val var det stora skillnader i röstning mellan dessa båda grupper. Två av tre arbetslösa röstade på de rödgröna partierna. Motsvarande röstandel för Allianspartierna var blott 19 procent!



Lästips
I Valforskningsprogrammets rapporter finns stora mängder matnyttiga tabellsammanställningar över partiernas röststöd i olika befolkningsgrupper som ofta går tillbaka mer än 50 år i tiden. Botanisera själv! Måste-läsning för den som är intresserad av klassbegreppet och dess empiriska tillämpning i dagens Sverige, se boken "En fråga om klass" editerad av forskarna Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund.
3

Kommentarer

Camilla sa…
Hej! Jag har kikat igenom avhandlingen "Åttapartivalet 2010" för att hitta siffrorna du redovisar i ditt första stapeldiagram, men jag hittar dem inte. Jag skulle vara evigt tacksam om du kunde specificera lite mer exakt var en kan hitta dem. :)