Dag 590

Idag är det den 590:e dagen på innevarande mandatperiod (1456 dagar). Hade mandatperioden varit en fotbollsmatch hade matchklockan stått på 36:30. Sju och en halv minut kvar. Av den första halvleken! Alla som sett en fotbollsmatch vet vad det innebär. Det finns mycket tid kvar att spela om. Misstag kan repareras. Nya taktiker och spelsystem kan ännu implementeras. Spelarbyten kan förändra matchbilden.

Vi har under de senaste fyra månaderna bevittnat den snabbaste opinionsförändringen för ett enskilt parti (räknat i procentenheter). Socialdemokraterna har ökat sitt opinionsstöd med någonstans mellan tio och tolv procentenheter från den 27 januari till idag den 1 maj. Bottennoteringarna kring 24 procent i januari har förbytts mot en nivå närmare fem procentenheter starkare än förra valresultatet (30,7 procent). Omkring 35 procent av väljarna uppger idag att de skulle rösta på Socialdemokraterna om det vore riksdagsval idag (vilket det ju inte är).



Att scenförändringen är stor märks tydligt i hur svensk inrikespolitik nu gestaltas. Regeringen är granskad och pressad. Vapenexport, vinstuttag i vården, den höga ungdomsarbetslösheten, märkliga utnämningar, partisekreterarbyte och intern oro och splittring inom Alliansen. Folkopinionen funderar i helt andra banor idag jämfört med före den 27 januari. Och Socialdemokraterna slipper diskutera partiets kris (även om själva krisen knappast har försvunnit, eller?). Partiledarskiftet blev precis som partiets hoppats: en kontrapunkt i den symfoni som är den allmänna väljaropinionen.

De långsiktiga konsekvenserna av det nuvarande opinionsläget är emellertid mycket oklara. Vad säger det här om fortsättningen? Vi har inte ens nått halvvägs genom mandatperioden. Prediktionsvärdet är med andra ord mycket begränsat. Vem minns överhuvudtaget att den rödgröna oppositionen hade en tjugotvå procentenheters ledning (!) i en sömnig mellanvalsmätning i januari 2008? (se nedan) Och vad har den mätningen för betydelse när vi skriver den politiska historien? Noll.

Opinionsmätningar är färskvara som jag tycker upptar alltför stort mentalt utrymme i svensk politik. Partier, medborgare och medier är helt förhäxade av mätningarna och låter dem styra redaktionella beslut, politisk färdriktning, partiers inre liv. Upptagenheten skjuter undan mer ambitiösa och hållbara analyser av svensk politik och av politisk förändring i Sverige som tål tidens tand bättre än månatliga opinionsmätningar. Det är för mycket politainment och för på tok lite analyser som bygger på andra data än opinionsmätningar. Ett mer långsiktigt ideologiskt förändringsarbete inom partierna tappar fart när de störs av ett ständigt oroligt sneglande på opinionsmätningar. Förgängliga dagsnoteringar skymmer sikten för de politiska förändringar som just nu pågår i våra västerländska samhällen och som borde vara lika fängslande för de politiskt intresserade.

Det är idag åttahundrasextiosex dagar kvar till söndagen den 14 september 2014. Då skriver väljarna ny politisk historia. Det är på sin plats att påminna om att de senaste mandatperioderna bjudit på rejäl dramatik när det gäller opinionsförskjutningar, och det finns anledning att förvänta oss detsamma för de dagar som ligger framför. Mycket vatten kommer att ha runnit under broarna när vi närmar oss skarpt läge någon gång i början av supervalåret 2014.

Figur: Opinionsförändringar under mandatperioden 2006-2010.

Kommentarer

Anonym sa…
Idag eller igår kom en ny opinionsmätning från Sentio som ger SD 10,0%.

Vi har stora problem i Sverige idag:

Arbetslöshet, utanförskap, bidragsberoende, bostadsbrist, kollektivtrafik och järnvägar som inte fungerar, Polis som inte fungerar, sjukvård med en tillgänglighet som är under all kritik, växande korruption mm...

Vad gör regeringen åt allt detta? Ingenting alls...

Samtidigt har oppositionen inga skarpa förslag som löser detta...

I europa fortsätter krisen och man skjuter problemen framför sig... Någon annan ska alltid betala dvs Tyskland... Samma resonemang förs i USA fast där är det mer oklart vem som ska betala...

Invandringen fortsätter att öka trots att vi idag tar emot nästan lika många så kallade flyktingar som Tyskland!

SD:s bästa valarbetare ordnar bränder i förorterna och politikerna är tysta...

Man löser inga problem med hjälp av lögner, förfalskad statistik eller hat och hets mot de som påtalar problemet.

SD kommer bli Sveriges 3:e största parti efter nästa val.... Dom kan faktiskt bli större än så också...

Verkligheten är en mycket farlig motståndare.

Nils