26 augusti 2012

Svensk energiopinion

Studierna av svensk energiopinion har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1970-talet när debatten om oljeanvändning och kärnkraft stod högt på den politiska dagordningen. Energifrågorna fortsätter att vara heta. För en opinionsforskare är energi ett område där alla de spännande ingredienserna finns på plats: det står stora ekonomiska värden på spel, de flesta har starka och intensiva åsikter i sakfrågorna, frågorna är partisplittrande och bryter ofta mot existerande dominerande konfliktlinjer, och det pågår en omfattande opinionsbildning från många aktörer, allt från multinationella energibolag till lokala medborgargrupper.

Och dramatiken har varit stor genom åren. Kärnkraftsopinionen har drabbats av flera chocker i samband med kärnkraftskatastroferna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Vi har haft en folkomröstning om hur snabbt kärnkraften ska avvecklas 1980. Men framför allt har opinionen svängt kraftigt. Omkastningen i svensk kärnkraftsopinion är en av de största och snabbaste scenförändringarna i opinionslandskapet. Tre av fyra svenskar ville avveckla kärnkraften år 1986. När vi skriver 2011 är det en av tre som vill avveckla (läs mer om kärnkraftsopinionen i Sören Holmbergs kapitel "Fukushimaeffekten" i SOM-institutets senaste huvudrapport).

Kontroverserna kring energifrågor är fortfarande bland de hetaste i svensk samhällsdebatt. Opinionsforskarna fortsätter att systematiskt kartlägga svenskarnas åsikter och uppfattningar om framtida energianvändning. Idag är det utan tvekan vindkraften som sätter mest känslor i rörelse. Från ett opinionsforskarperspektiv är det givetvis högintressant att närstudera hur den relativt snabba vindkraftsutbyggnaden i Sverige påverkar svenska folkets inställning till vindkraft.

SOM-institutets regelbundna mätningar av vilka energislag svenska folket tycker vi ska satsa mer på än idag visar att vindkraft fortsätter att vara en populär energikälla. Under perioden 1999-2011 har mellan 66 och 80 procent av svenskarna svarat att de vill satsa mer på vindkraft som energikälla. I den senaste mätningen från hösten 2011 var andelen som vill satsa mer på vindkraft 70 procent, vågkraft 60 procent, biobränslen 48 procent, vattenkraft 46 procent, fossil-/naturgas 22 procent, kärnkraft 12 procent och kol 2 procent.

Göteborgsstatsvetaren och valforskaren Per Hedberg är en av de forskare som regelbundet gör fördjupade analyser av svensk energiopinion. I SOM-institutets senaste huvudrapport "I framtidens skugga" som publicerades i juni kan du läsa Hedbergs senaste kapitel "Svenska folkets åsikter om vindkraft" PDF. I figuren nedan ser du resultaten från åren 1999-2011 för riket som helhet.




Tack vare de årligen återkommande mätningarna (SOM-institutet genomför sin stora rikstäckande enkätundersökning en gång per år) finns nu ett tillräckligt stort material för att studera även den lokala vindkraftsopinionen. Eftersom vindkraftsutbyggnaden går olika snabbt i olika delar av landet är det möjligt att studera sambandet mellan vindkraftsetablering och stödet för vindkraft som energikälla. Vindkraftsopinionen i de vindkraftstätaste kommunerna har under de senaste åren 2008-2011 förändrats mer negativt än i riket som helhet (prickad linje i diagrammet nedan). Stödet för ökade satsningar på vindkraft har minskat tydligt, från 82 procent 2008 till 57 procent 2011, i de 16 kommuner där utbyggnaden varit som störst. Det ger stöd för den klassiska NIMBY-teorin (Not In My Back Yard).



Om några veckor går nästa SOM-undersökning i fält. SOM-institutet bygger vidare på jämförbara tidsserier över vindkraftsopinionen i Sverige. Framåt vårkanten när undersökningen är avslutad får vi besked om vad som händer med svenskarnas inställning till vindkraft. Jag hoppas och tror att många delar min egen nyfikenhet när det gäller att fortsätta följa hur svenska folkets syn på vindkraft påverkas av den intensiva opinionsbildning som pågår och av den snabba utbyggnad av vindkraften som pågår i Sverige.

För de studenter och forskare som vill genomföra egna fördjupade analyser görs alla SOM-institutets data tillgängliga för forskning och undervisning via Sveriges Nationella Datatjänst (www.snd.gu.se).

Inga kommentarer: