SOM-institutet drar i fält

Hur lyckliga är svenskarna? Ska vi satsa mer eller mindre på vindkraft? Är vi nöjda eller missnöjda med den offentliga servicen? Hur använder svenskarna olika medieplattformar för att hålla kontakten med sina nära och kära? Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Hur vanligt är det att titta på e-sport? Ska vi ta emot färre flyktingar i Sverige? I vilken utsträckning litar vi på varandra? Vilka samhällsproblem uppfattar svenska folket som viktigast?

I morgon onsdag når ett aviseringsbrev ut till de 12000 svenskar mellan 16 och 85 år som blivit slumpvist utvalda att delta i den nationella SOM-undersökningen 2012. De bjuds in att bli en del av den världsunika undersökningsserie som tagits fram av SOM-institutet vid Göteborgs universitet genom årligen återkommande undersökningar varje höst sedan 1986.

Eftersom personerna valts ut med hjälp av slumpen utgör de ett slags miniatyrkopia av den svenska befolkningen. Deras svar på SOM-enkäten har stor betydelse eftersom de representerar alla vi som bor i Sverige. Analyserna får ofta stor uppmärksamhet och har ett stort värde på både kort och lång sikt för svensk forskning, samhällsdebatt och samhällsplanering. De som fyller i en SOM-enkät bidrar till att vi som bor i Sverige bättre kan förstå det samhälle vi lever i.

Du som läser den här bloggen kan bli en av dem som får möjlighet att delta i undersökningen. Sannolikheten att slumpen valt ut just dig ungefär 1 chans på 643 - som jämförelse kan nämnas att sannolikheten att få fyra rätt på Lotto är 1 på 1496. Sannolikheten att någon i din bekantskapskrets finns bland de utvalda är så klart ännu större. Hjälp oss att övertyga dem om vikten att besvara SOM-enkäten! Vi vet att det tar tid, ungefär en timme effektiv tid, att svara på alla våra frågor. Men man får ta tid på sig och kan sprida ut ifyllandet i flera omgångar. Inom en månad brukar huvuddelen av de svarande skicka tillbaka enkäten.

Henrik Oscarsson, Annika Bergström och Jonas Ohlsson
ansvarar för 2012 års SOM-undersökningar

SOM-undersökningarna är opartiska vetenskapliga frågeundersökningar som genomförs enligt konstens alla regler. Vetenskapliga urvalsundersökningar kännetecknas av att vi redan från början vet hur stor sannolikhet det är att en person blir utvald i undersökningen. (1 på 643) Men det vetenskapliga tillvägagångssättet betyder också att vi inte kan ersätta de personer som slumpen valt ut. De som blivit utvalda i undersökningen är unika. Uteblivna svar är mycket trist eftersom det minskar precisionen i analyserna.

(Vi som syns på bilden är Henrik Ekengren Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet samt undersökningsledarna Annika Bergström och Jonas Ohlsson.)

Höstens nationella SOM-undersökningar är numera fyra samtidiga enkätundersökningar med vardera 3000 personer i urvalet. De fyra editionerna av undersökningarna skiljer sig något åt i inriktning. Ett formulär har betoning på politik och samhälle, ett andra på nyheter och medier, ett tredje på livsstil, konsumtion och hälsa och ett fjärde fokuserar på ekonomi, arbetsmarknad och välfärd. En del av våra klassiska frågor återfinns i samtliga editioner, medan andra frågor återfinns endast i någon av editionerna. Vi har lagt ned stor kraft på att göra kortare formulär som är mer givande och mer underhållande att fylla i.

Läs mer om SOM-institutets verksamhet på hemsidan www.som.gu.se. Där kan du läsa mer om hur undersökningarna går till och där laddar du snabbt ned analyser, rapporter, bokkapitel och böcker.
Vanliga frågor och svar till respondenterna hittar du här: http://www.som.gu.se/faq/
SOM-institutet finns på Facebook. Och du kan också ta del av nyheter från SOM-institutet via twitter (#somgu).

Spelar valkampanjer någon roll och för vad?

För någon vecka sedan besökte Columbiaprofessorn Robert S Erikson den statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Han presenterade boken "The Timeline of Presidential Elections: How Campaigns Do (and Do Not) Matter" som han skrivit tillsammans med Christopher Wlezien. Boken undersöker effekterna av händelser under amerikanska presidentvalskampanjer på amerikanernas röstningsintentioner. Fokus ligger på tajmingen av viktiga kampanjhändelser och väljarmobilisering: I vilka skeden inträffar de utslagsgivande förändringarna i väljarkåren? 

"The timeline of Presidential Elections" är måsteläsning för alla som följer svenska valrörelser i sin profession. Boken utmanar konventionella föreställningar om att korttidseffekter av intensiva valkampanjer skulle ha en helt avgörande betydelse för valutgången. Väljarkåren är (på såväl aggregerad som individnivå) avsevärt mer stabil och mer förutsägbar än vad kampanjmakare, politiker och politiska journalister i allmänhet gör gällande. När det stokastiska bruset sköljts bort från tusentals opinionsmätningar under sextio år avtäcks återkommande mönster.

Så vad har då kampanjerna för betydelse? Valrörelseeffekterna handlar i huvudsak om att aktivera, styra upp och strukturera väljarpreferenserna på så sätt att de hamnar mer i linje med mer långsiktigt verkande faktorer (i boken kallad "The fundamentals"). The fundamentals handlar om grundläggande ingångsvärden som har med den amerikanska ekonomin att göra: "It's the Economy, Stupid!", men också förstås stabila predispositioner (ideologi, partiidentifikation, grupplojaliteter) bland väljarna.

När det gäller att förutse utgången av amerikanska presidentval kan man, enligt Erikson och Wlezien, helt bortse från precis allt som hänt i opinionen tidigare än 300 dagar före valet. Den största och mest avgörande mobiliseringen av väljaropinionen (där möjligheterna att predicera utgången tillväxer som mest) äger rum under primärvalen på våren. Därefter händer inte särskilt mycket förrän i samband med och strax efter de republikanska och demokratiska konventen. Den kandidat som leder den 15 september kommer med överväldigande säkerhet att vinna. Därefter är det stiltje igen fram till spurten, sista veckan i oktober och strax före valdagen i november. De sista veckornas mobilisering brukar ha mycket liten påverkan på vem som vinner. I huvudsak leder kampanjspurten till att jämna ut läget och göra valen tätare. De väljare som ansluter sent till festen tycks inte ha något avgörande inflytande på utgången.

Det finns en tidslinje även för svenska valrörelser. Det är synd att vi ännu inte hunnit skriva en liknande bok om Sverige. Men en stor mängd liknande analyser har genomförts även om de inte sammanställts. Slutsatserna från "The Timeline..." ligger rätt väl i linje med resultat från svenska förhållanden. Våra analyser (varav många kommenterats, ex. här här och här på bloggen) visar också att huvudförklaringarna till valutgången 2006 och 2010 handlat om "the fundamentals", grundläggande förhållanden som varit på plats långt före de intensiva valrörelseveckorna. En mycket stor del av de viktiga rörelserna i opinionen äger rum långt innan valrörelserna drar igång.

För att citera mig själv: "... valresultat formas i huvudsak av händelser som ligger långt tidigare än valrörelsernas larm. Att långsiktigt verkande faktorer som kan ligga långt tillbaka i tiden lägger grunden för valframgångar och valmotgångar; att valrörelserna när allt kommer omkring kanske spelar en relativt liten roll i sammanhanget och snarast kan beskrivas som att "räkna kassan när dagen är slut": omsättningen strax före stängning bidrar förstås men det är intäkterna under hela dagen som är avgörande för det totala kassaflödet."

Vill man på allvar redan nu sia om valutgången 2014 kan det alltså vara en betydligt bättre tidsinvestering att närstudera regeringens göranden och låtanden, strukturella förändringar av valmanskårens levnadsvillkor och utvecklingen av ekonomi och sysselsättning än att följa opinionsmätningar av partisympatier. Opinionsmätningarnas redovisningar av hur väljarna skulle rösta "om det vore val idag" ger överhuvudtaget ingen avläsning av hur The Fundamentals utvecklar sig över tid.