Inlägg

Visar inlägg från januari, 2012

Opinionsläget januari 2012

Bild
När Göran Hägglund i helgen blivit omvald för ledare av Kristdemokraterna kan arbetet med att ta fram partiernas laguppställningar inför 2014 års supervalår ta sin början. Dimmorna skingras och det politiska landskapet blir lättare att urskilja. Under våren blir det spännande att se hur partisystemet reagerar på att Stefan Löfvén tagit över som partiordförande för Socialdemokraterna. Att Alliansen nu har tre pånyttfödda oppositionspartier att batalja med bådar gott för partikonkurrensen på väljarmarknaden inför fortsättningen. Alla vi som älskar politik (=värdeallokering) hoppas att den förtroende- och ledarskapskamp som stått i fokus för svensk inrikespolitik sedan valet 2010 kan kompletteras med stimulerande och konstruktiva ideologiska diskussioner om hur viktiga samhällsproblem ska lösas och hur det goda samhället kan se ut.

Opinionsmätningarnas makt i valdemokratin har sannolikt aldrig varit större. I inrikeskommentarerna är det numera mycket sällsynt att se hänvisningar till det

Partiernas profiler 2010 enligt väljarna

Bild
I valundersökningarnas eftervalsintervjuer ställer vi den helt öppna frågan "...Kan du säga vilka saker som [parti] lade särskild vikt vid inför årets val?". Väljarna får alltså möjlighet att fritt associera partierna med vad de vill. När vi kategoriserat de öppna svaren kan man betrakta resultaten som ett slags "facit" på partiernas valkampanjer: Vad ledde alla kampanjansträngningar egentligen fram till? Vilken bild av partiet fick genomslag bland väljarna? Partierna och vi andra kan ägna oss åt att fundera över hur intentionerna egentligen överenstämmer med utfallet.

I tabellen nedan redovisas för varje parti de kategorier av svar som samlat mer än fem procent av alla väljare. Procentandelarna visar hur stor andel av samtliga respondenter som nämnt respektive område som något partiet lagt särskild tonvikt vid. Vi lär oss till exempel att Folkpartiet associeras mycket tydligt till ett enda område (55 procent nämner "utbildning" som något FP lade vikt vi…

Stöd- och taktikröstning i svenska val 1968-2010

Bild
Redan Anthony Downs (1957) gjorde klart att det ibland kan vara rationellt för väljare att rösta på något annat parti än det parti som de ideologiskt står nära och tycker bäst om. Svenska väljare har historiskt varit flitiga när det gäller att stöd- och taktikrösta. Det ökande taktiserandet hör till de spännande nyheterna när det gäller väljarbeteende i 2010 års val: var sjunde väljare (rekordhöga 16 procent) röstade på ett annat parti än det parti de tycker bäst om. Om detta kan du läsa i Valforskningsprogrammets och Statistiska centralbyråns nya rapport "Åttapartivalet 2010" som jag skrivit tillsammans med Sören Holmberg.

Om väljare inte röstar på sitt bästa parti utan på något annat parti kan man misstänka att de motiverats av något speciellt, till exempel att rädda ett parti över 4-procentsspärren för att därmed få fram en önskad regering som kanske annars inte kunnat bildas. Ett annat skäl att avvika från sin "normala röst" är att väljare vill stödja ett visst …

Väljarnas känsla för S och M

Bild
Känslornas betydelse för opinionsbildning och politiskt beteende är ett allt hetare forskningsområde. Teorier om affektiv intelligens (TAI) vinner snabbt terräng (Marcus, Neuman et al. 2000; Redlawsk 2006; Neuman 2007; Sautter 2007; Kiss & Hobolt 2011). Forskningsfältet vilar på nygamla insik­­ter om att känslor – fysiska och psyko­logiska förändringar in kroppen och i hjärnan som är responser på ex­terna, situationsbetingade stimuli – spelar stor roll för hur män­ni­skor hanterar poli­tisk information. Två emotionella system som arbe­tar undermedvetet förväntas ha effekter på vårt beteende: ett dispo­sitions­system och ett övervak­nings­system. Dispositionssystemet vilar på vanor och erfarenhet och hanterar sedan länge inlärda strategier: så länge inga överraskande eller oförväntade stimuli dyker upp följs gällande beteendeplan, ett tillstånd som normalt resulterar i känslor av entusiasm.

När grundplanen fallerar varnar övervakningssystemet oss att helt nya och potentiellt hotande…

Metodpraktikan 4e upplagan

Bild
Så har då Metodpraktikan 4e upplagan anlänt från tryckeriet. Det är alltid lika roligt förstås att hålla nya publikationer i sin hand. Denna upplaga är chockrosa och svart. Tack alla ni på bloggen och Facebook som hjälpte till att välja ny färg på nya upplagan.





I bokens inledning introducerar vi i sju punkter det vetenskapliga ideal som vi uppfattar som styrande för huvudparten av empirisk forskning inom modern samhällsvetenskap. Snabblistan nedan är hämtad från kapitel 1 "Vad är forskning?" Forskning är teoretisk i betydelsen kumulativ Forskning är teoretisk i betydelsen använder sig av ett vetenskapligt språk Forskning är empirisk i betydelsen att observationer av verkligheten fäller avgörandet Forskning är empirisk i betydelsen genomför systematiska och hederliga undersökningar Forskning är intersubjektiv i betydelsen forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri Forskning har i princip förklarande ambitioner Forskning har i princip generaliserande ambitioner Den nya upplagan f…

Väljarnas oro inför framtiden

Bild
I valundersökningarna frågar vi väljarna om vad de oroar sig för när de tänker på utvecklingen i Sverige under de närmaste 5-10 åren. I samband med 2010 års val var det "ökad brottslighet" som flest väljare bedömde som mycket eller ganska oroande. Resultatet är intressant mot bakgrund av att brottslighet nästan inte behandlades alls i valrörelsen inför riksdagsvalet.

På andra plats på oroslistan 2010 återfanns "stor arbetslöshet", därefter "sämre förhållanden mellan svenskar och invandrare", "sämre sjukvård" och "ökade sociala klyftor". Längst ned på listan återfinns de saker väljarna inte upplevde som särskilt oroande inför framtiden. Hit hör "begränsningar i människors individuella frihet", "sämre levnadsstandard", "att Sverige dras in i militära konflikter", "högre skatter", "ökad invandring" och "försämrade villkor för homo- bi- och transsexuella".  



Kommentar. Resultaten är…

Partiledarimage 1988-2010

Bild
Under det senaste året har vi sett inte mindre än fem nya partiledare i den svenska inrikespolitiken (Troberg, Juholt, Fridolin, Romson & Lööf). Snart blir det sex när Vänsterpartiet utser ny(a) ledare. Intresset för ledarskap och ledarskapets betydelse på lång och kort sikt är glödhett. Även inom internationell forskning pågår en livlig diskussion om partiledareffekter i allmänhet och ledarnas betydelse för väljarnas partival i synnerhet. Det är en stor intellektuell utmaning att försöka särskilja effekter av idéer och idébärare, budskap och budbärare. Och för den hugade finns ett rikt empiriskt underlag och många analyser genomförda, som jag berättat mycket om tidigare på bloggen. Obligatorisk läsning som ger god överblick över det aktuella forskningsläget är Political Leaders and Democratic Elections och The Personalisation of Politics.


Systematiska mätningar av svenska partiledares image har pågått sedan 1980-talet. Mätningarna är inspirerade från amerikanska motsvarigheter oc…

Månadens förslag

Bild
Månadens förslag att ta ställning till på min blogg under december var "minska inkomstskillnaderna i samhället". Indikatorn har använts i olika undersökningar i närmare tjugofem år för att fånga in det centrala grundelementet (syn på jämlikhet) medborgarnas vänster-högerideologier. I de svenska valundersökningarna har respondenterna fått ta ställning till förslaget sedan miljövalet 1988. I den politiska inrikesdebatten har diskussionerna om inkomstskillnadernas önskvärda nivå inte varit särskilt central. Men nu känns den hetare än någonsin. Frågan kräver ideologiska ställningstaganden: Hur stora inkomstojämlikheter bör det goda samhället ha? Här kan vi förvänta oss att Juholt och Reinfeldt ger oss olika svar (om nu någon skulle få för sig att fråga dem).

I den stora väljarundersökningen i samband med 2010 års val placerade sig Oro för ökade sociala klyftor under de kommande 5-10 åren på fem i topp-listan över de saker väljarna oroade sig för tillsammans med ökad brottslighet…