13 april 2012

Sannolikhetsurval och träffsäkerhet

Jag slutar aldrig att fascineras över att man med hjälp av slumpmässiga urval kan göra inferenser (dra slutsatser) om populationer. Genom att låta slumpen välja ut enheterna kan man göra uppskattningar och avancerade beräkningar som är giltiga för hela populationen. Vad som skapar denna magi är en uppfinning inom matematisk statistik: statistisk inferensteori. Den är härledd ur sannolikhetslära och vilar på teorem såsom till exempel det centrala gränsvärdesteoremet.

Men den statistiska inferensteorins antaganden bygger helt på att man använder Fru Fortuna (slumpen) när man väljer enheterna från den population man önskar uttala sig om. Vill man göra inferenser om svenska väljare behöver man välja ut dem som ska ingå i urvalet med hjälp av slumpen. Slumpens betydelse kan inte nog understrykas i de livliga diskussioner som förs inom surveymetodologin. Slumpen är blind. Och i det långa loppet slår slumpen varje annan urvalsteknik.

Den stora vattendelaren i diskussionen om kvaliteten hos opinionsmätningar går idag mellan undersökningar som vilar på sannolikhetsurval och undersökningar som vilar på icke-sannolikhetsurval. Definitionen av sannolikhetsurval är att varje enhet i populationen (den grupp eller de enheter som man drar slutsatser om) ska ha en känd sannolikhet att komma med i urvalet. Om man inte kan berätta det används inget sannolikhetsurval. Sannolikheten för att en person boende i Sverige mellan 16-85 år ska komma med i urvalet för nästa nationella SOM-undersökning hösten 2012 är ungefär 1 chans på 843 (som jämförelse kan nämnas att sannolikheten att få fyra rätt på Lotto är 1 på 1496).

Sannolikhetsurvalens kraft syns tydligt om man analyserar träffsäkerheten när det gäller partival i två av de stora undersökningar som bygger på individurval och sannolikhetsurval: SOM-undersökningarna (enkätundersökningar) och Valundersökningarna (besöksintervjuer). Trots omständigheterna -- att fältperioderna är väldigt långa (i SOM-undersökningarnas fall närmare fyra och en halv månad; nästan lika långa för valundersökningarna), att det handlar om uppgifter om röstning som samlats in efter valet, att omkring fem-tio procent inte vill uppge hur de röstade och att svarsfrekvensen är mellan 60-70 procent och att undersökningsresultaten är helt oviktade (!) -- är träffsäkerheten i dessa undersökningsserier fullt i klass och oftast klart bättre än opinionsinstitutens sista valprognoser. Är det inte fantastiskt? Jo. Men en stor del av anledningen ligger i att det finns ett sannolikhetsurval i botten; Fru Fortuna styr upp och stabiliserar resultaten på ett nästan övernaturligt sätt även vid små sannolikhetsurval.

Figuren nedan visar träffsäkerheten (mätt som genomsnittlig procentenhers avvikelse per parti) för svenska Valundersökningar, SOM-undersökningar, SVT/Valu vallokalsundersökningar och opinionsinstitutens valprognoser.


Källa: Sören Holmberg, SOM-institutet, Valforskningsprogrammet, SVT/Valu. Snitten för opinionsinstitutens sistaprognoser bygger på samma princip som användes i Peterson och Holmberg (2008). Antalet kategorier som använts vid medeltalsberäkningarna varierar mellan 8 och 9 mellan valen.

07 april 2012

SOM-institutet: Inbjudan till forskningssamverkan 2012

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 årligen stora riksrepresentativa enkätundersökningar av svenska folket. Syftet är att systematiskt studera allmänhetens vanor och attityder när det gäller samhälle, politik och medier. Finansieringen av undersökningarna sker allt sedan starten genom forskningssamverkan.
SOM-undersökningarna fungerar som en tvärvetenskaplig plattform för långsiktig samverkan med pågående forskningsprojekt vid svenska universitet och högskolor såväl som med myndigheter och organisationer utanför universitetet.

SOM-institutet kombinerar närhet till den internationella forskningsfronten med stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Inbjudan till forskningssamverkan gäller medverkan i 2012 års upplagor av SOM-institutets årligen återkommande undersökningar: Riks-SOM-undersökningen (1986-) och Väst-SOM-undersökningen (1992-). Forskare, forskningsprojekt och myndigheter kan till en rimlig kostnad delta med egna frågeinstrument i dessa stora representativa medborgarundersökningar av högsta kvalitet. Sista dag för intresseanmälan att delta i 2012 års SOM-undersökningar är den 1 maj 2012.

Om du vill veta mer kan du skicka ett e-post till mig: henrik.oscarsson@pol.gu.se . Du kan också läsa mer på SOM-institutets hemsida: www.som.gu.se
Läs mer om inbjudan genom att följa länken nedan:
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1365/1365905_inbjudan-som-samverkan-2012.pdf

Här hittar du alla tidigare formulär om du vill bilda dig en egen uppfattning om undersökningens karaktär: http://www.som.gu.se/undersokningar/

Alla SOM-institutets data från tidigare undersökningar är tillgängliga för undervisning och forskning och kan beställas från www.snd.gu.se.

Här kan du läsa om SOM-institutets historia: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1364/1364329_f--rord.pdf

01 april 2012

Klassröstning 2010

Klassbegreppet väcker alltid starka reaktioner. Inom akademisk forskning används begreppet fortfarande flitigt som ett mycket fruktbart analytiskt verktyg. Inom politiken slutade partierna använda klassretoriken redan under tidigt 1970-tal. Explicita frågor om klassidentifikation slutade ställas i svenska valundersökningar redan 1988. SCBs intervjuare rapporterade att det var många som inte förstod eller ville svara på frågor om huruvida de tillhörde arbetarklass eller medelklass.

Att det existerar sociala hierarkier i samhällen kan dock de flesta skriva under på. Och det råder inte någon tvekan om att människors positioner och trajektorier i den sociala hierarkin har en fundamental betydelse för socialisation, grundläggande intressen och värderingar, politiska preferenser och politiskt beteende. Det finns fortfarande ett starkt samband mellan yrkestillhörighet och partival. Dock inte längre klass mot klass. En hög grad av individualisering. Klasstrukturen har blivit atomiserad.

Ett försök att mäta klassidentifikation eller yrkesgruppsidentifikation utan att använda ett laddat begrepp som klass är att låta svenskar svara på hur de skulle beskriva sitt nuvarande hem; som ett arbetarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem, jordbrukarhem eller företagarhem. Det är ett långt ifrån perfekt frågeinstrument, men samtidigt har självklassificerat hem en mycket stark förklaringskraft i modeller för opinionsbildning och väljarbeteende. Man erhåller dessutom en del intressanta resultat: Hela 44 procent av väljarkåren väljer att använda arbetarhem som den bästa beskrivningen av deras eget hem. Det finns en eftersläpande arbetarklassidentifikation i Sverige. Med andra objektiva klassificeringar efter yrkestillhörighet är det endast omkring 25 procent som kan definieras som arbetare.

Nedanstående diagram sammanfattar klassröstning i Sverige anno 2010. Bland personer som själva definierar sig som "arbetarhem" röstade 47 procent på Socialdemokraterna i 2010 års val. Bland personer som känner sig hemmahörande i ett "högre tjänstemannahem" röstade 50 procent på Moderaterna.

Andel röstande på de olika partierna i 2010 års riksdagsval bland personer som själva identifierar sig som tillhörande ett arbetarhem, tjänstemannahem och högre tjänstemannahem (procent).
Källa: Svenska Valundersökningen 2010 (SCB/Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg). Se vidare i Oscarsson & Holmberg (2011) Åttapartivalet 2010 och på Valforskningsprogrammets hemsida www.valforskning.pol.gu.se.

Önskar man sig ett mer handfast mått på position i den sociala hierarkin kan man undersöka sambandet mellan inkomster och partival (se nedan). Under de gångna decennierna har Socialdemokraterna alltid lyckats med det politiska reptricket att vara starkast i de inkomstskikt där det är viktigast att vara stark, nämligen bland de många medelinkomsttagarna, den breda medelklassen. I resultaten märks också Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i samband med de två senaste valen i de två mest välbärgade väljargrupperna. År 2010 var Moderaterna för första gången största parti bland väljare i inkomstskiktet 65-85 percentilen (väljare med en taxerad årsinkomst mellan 286 000 och 378 000 kr).

Socialdemokraternas och Högerpartiets/Moderaternas röststöd i svenska riksdagsval 1960-2010 i fem olika inkomstskikt (procent).

Källa: Svenska valundersökningar 1960-2010. Inkomstuppgifter för respondenterna gäller taxerad årsinkomst och är hämtat från register. Vi har vid varje tillfälle grupperat väljarna i fem grupper efter percentilerna (0-15, 15-35, 35-65, 65-85, 85-100).

De nya viktiga skiljelinjerna i Sverige handlar om graden av social integration; det kanske viktigaste måttet på social integration är ställning på arbetsmarknaden: huruvida en väljare står inne i värmen på arbetsmarknaden eller står utanför. När arbetslösheten vuxit sig starkare blir det också tydligare skillnader i partival mellan outsiders (arbetslösa) och insiders (förvärvsarbetande). I 2010 års val var det stora skillnader i röstning mellan dessa båda grupper. Två av tre arbetslösa röstade på de rödgröna partierna. Motsvarande röstandel för Allianspartierna var blott 19 procent!



Lästips
I Valforskningsprogrammets rapporter finns stora mängder matnyttiga tabellsammanställningar över partiernas röststöd i olika befolkningsgrupper som ofta går tillbaka mer än 50 år i tiden. Botanisera själv! Måste-läsning för den som är intresserad av klassbegreppet och dess empiriska tillämpning i dagens Sverige, se boken "En fråga om klass" editerad av forskarna Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund.
3