29 juni 2012

SOM och flyktingopinionen i Sverige

Det stormar lika mycket varje år när SOM-institutet vid Göteborgs universitet presenterar de senaste resultaten av våra kontinuerliga mätningar av svenska folkets åsikter kring invandring, integration, flyktingmottagning och främlingsfientlighet. De senaste dagarna har vi fått många mejlfrågor och kommentarer som bygger på en del missuppfattningar om hur SOM arbetar och varför SOM genomför de mätningar vi gör. Jag väljer att svara i form av ett längre blogginlägg som jag hoppas kan räta ut en del frågetecken.

Postenkäter till svenska folket
SOM-institutet genomför varje höst sedan 1986 enkätundersökningar. Vi sänder ut våra enkäter till ett slumpmässigt urval av boende i Sverige 16-85 år. Det är inte vi som väljer ut vilka som ska få fylla i enkäten. Vi överlåter detta till slumpen. Alla folkbokförda i Sverige finns på en lång lista. Niotusen personer väljs från listan. Sannolikheten för att en person väljs ut att delta i undersökningen kan beräknas. Om du som läser är folkbokförd i Sverige är det en chans på 843 att just du blir utvald i en SOM-undersökning. Blir du utvald är du en del av den miniatyrkopia av svenska folket som vi använder för att dra våra slutsatser.

Finansiering
SOM-institutets undersökningar finansieras tillsammans av de forskare, myndigheter och organisationer som själva väljer att samverka med oss. Många av de deltagande forskningsprojekten har stöd från nationella forskningsråd (t ex Vetenskapsrådet, Formas, Riksbankens Jubileumsfond, FAS) där forskarna vunnit forskningsmedel i konkurrens med andra forskare. Utan denna samverkan skulle det inte bli några SOM-undersökningar. Vårt sätt att försäkra oss om fortsatt samverkan är att sikta på att vara bäst i Sverige på att genomföra enkätundersökningar. SOM-institutets undersökningsledare har sista ordet när det gäller utformningen av frågor och svarsalternativ.

Fullt dokumenterad
Eftersom SOM-institutet är placerat nära forskningen vid ett av landets universitet verkar vi under full öppenhet och insyn. På vår hemsida har du tillgång till allt som kan behövas för att göra en självständig värdering av tillförlitligheten i våra undersökningar. Här kan du läsa metodredovisningar, se presentationer, bläddra i enkäter, ladda ned tabellrapporter, arbetsrapporter och våra böcker. Du kan djupdyka i våra noggranna bortfallsanalyser och metodutvärderingar. Om du har svårt att hitta något hjälper vi gärna till.

Enkäternas innehåll
Postenkäterna i vår nationella undersökning innehåller närmare 100 frågor om allt ifrån balkongodling till partisympatier. Det finns en stor ämnesmässig bredd i de frågor vi ställer till svenska folket. Det exakta innehållet beror på vilka samverkanspartners som deltar i undersökningen. I vår huvudrapport som släpptes igår deltar 38 forskare från många olika discipliner. Alla analyser i boken är utförda på samma datamaterial, de nationella SOM-undersökningarna 1986-2011. Alla data om svenska folkets medievanor, hälsa, åsikter, värderingar, preferenser, livsstilar, personligheter kommer alltså från samma undersökningar.

SOM-institutets organisation
Ibland får man uppfattningen att medverkande forskare är anställda vid SOM-institutet. Så är inte fallet. SOM har en mycket liten organisation. Omräknat i årsarbetstider är det fem och en halv anställd vid SOM. De forskare som samverkar med oss och medverkar i våra publikationer har universitetsanställningar på landets universitet och högskolor.

Som man frågar får man svar
Detta är en självklarhet för alla seriösa opinionsforskare. Utformningen av frågor och svarsalternativ har utomordentligt stor betydelse för vilka resultat som framkommer. För den som är nyfiken på opinionsförändringar över tid är därför viktigt att försöka använda många olika frågor som handlar om samma sak. Vill man spåra förändringar över tid kan man inte byta frågeformuleringar. Man måste använda ställa exakt samma fråga år efter år och undersökningen måste gå till på samma sätt. Grundidén med hela SOM-projektet är att bygga upp tidsserier genom upprepade undersökningar.

"Ta emot färre flyktingar"
Det politiska förslag som debatterats mest de senaste dagarna är "ta emot färre flyktingar". I SOM-undersökningarna får de svarande ta ställning till om de tycker förslaget är "mycket bra", "ganska bra", "varken bra eller dåligt", "ganska dåligt" eller "mycket dåligt".

Förslaget om att ta emot färre flyktingar ingår alltid i en lista med liknande förslag hämtade från aktuell svensk samhällsdebatt. Här nedan är ett exempel på hur det kan se ut i våra formulär.


Det specifika politiska förslaget "ta emot färre flyktingar" har använts vid 29 tillfällen i de två undersökningsserier där jag har huvudansvaret (SOM-undersökningarna och Valundersökningarna). Resultaten redovisas nedan med den nya skattningen från 2011 inlagd i figuren nedan (procentandelarna avser andelen som svarat att de tycker förslaget är mycket eller ganska bra. De båda tidsserierna bekräftar varandra så tillvida att stödet för förslaget att ta emot färre flyktingar var starkast i början 1990-talet men har sedan dess varit klart lägre. För opinionsforskare är skattningarna (procentandelarna) inte alls särskilt centrala. Det som är intressant är hur dessa skattningar förändras över tid och hur de varierar mellan olika grupper.


Många indikatorer på flykting/invandringsopinion i SOM-undersökningarna
Förslaget "ta emot färre flyktingar" är det som förekommer mest i medierapporteringen. Detta är dock endast en av alla de indikatorer för flyktingopinion som finns med i undersökningarna. Det finns inget bättre material än SOM-undersökningarna för den som vill analysera utvecklingen av svensk invandring/flyktingopinion. Det finns en längre lista på relevanta frågor varav de allra flesta finns mätta vid många tillfällen under de senaste tjugofem åren. Här är några exempel:

  • - ta emot fler flyktingar
  • - ta emot färre flyktingar
  • - öka det ekonomiska stödet till invandrare så att de kan bevara sin kultur.
  • - Sverige bör ta emot fler flyktingar från andra länder
  • - invandrarna i Sverige ska fritt kunna utöva sin religion här
  • - det finns för många utlänningar i Sverige
  • - invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att anpassa sig till svensk kultur och tradition
  • - satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor med andra religioner och levnadssätt
  • - svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring
I tillägg samlar vi data om omständigheter som är acceptabla för att flyktingar ska beviljas uppehållstillstånd, i vad mån "flyktingar och invandring" anses vara ett viktigt samhällsproblem och i vilken utsträckning svenska folket oroar sig för "ökat antal flyktingar", samt syn på de olika världsreligionerna. Allt detta borde kunna intressera alla dem som är djupt engagerade i sakfrågan. Huvudslutsatsen att svenska folket inte har blivit mer negativa/restriktiva i frågor som rör flyktingar/invandring under senare år har ett massivt stöd i undersökningsresultaten.





Listan är långt ifrån fullständig. Sök själv vidare i SNDs frågedatabank så finner du enkelt alla de frågeinstrument som använts för att undersöka svenska folkets opinion i frågor som rör invandring/flyktingmottagning/integration. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa de omfattande analyser som genomförts under årens lopp i de återkommande SOM-böckerna.



Tuggmotstånd

Det ligger i forskningens natur att ständigt utmana egna föreställningar. SOM-institutets bidrag är att erbjuda svenska forskare en möjlighet att genomföra systematiska återkommande undersökningar av viktiga samhällsfenomen. Det vore närmast tjänstefel för svenska samhällsvetare att inte undersöka hur opinionen påverkas av migration, globalisering och mångkultur eftersom det handlar om en av vår tids stora utmaningar som ställer stater och demokratier under ett stort förändringstryck.



Hösten 2012 kommer vi att ännu en gång be svenska folket ta ställning till påståendet "ta emot färre flyktingar" för att bygga på våra tidsserier. Vart flykting- och invandringsopinionen tar vägen beror bland annat på hur framgångsrika olika aktörer är i sin opinionsbildning. Partier, intresseorganisationer, medier och enskilda medborgare arbetar mycket hårt för att påverka våra verklighetsuppfattningar och ställningstaganden. Yttre händelser som krig, kriser och katastrofer och det ekonomiska konjunkturläget kan också bidra till framtida opinionsförändringar.



Oavsett vad som händer är det min absoluta övertygelse att resultatet av denna opinionsbildning kommer att vara möjlig att utläsa i kommande SOM-undersökningar. Om flykting- och invandringspolitiken skulle klättra på den politiska dagordningen, om svenska folket skulle bli mer restriktiva i sin syn på invandring och flyktingmottagning och om folkopinionen skulle bli mer negativt inställd till invandring, ja då har vi ett utomordentligt utgångsläge för att kunna observera detta. Jag utgår från att alla som är engagerade i dessa frågor är lika intresserade som jag själv att följa den spännande fortsättningen.


16 juni 2012

Svensk biståndsvilja stabil trots dystrare syn på ekonomin

Biståndsviljan i Sverige är fortsatt stabil trots att svenskarnas syn på ekonomin blivit dystrare mellan valåret 2010 och hösten 2011. I SOM-undersökningarna får respondenterna ta ställning till förslaget "minska biståndet till utvecklingsländerna". De som svarar att förslaget är "mycket dåligt" eller "ganska dåligt" räknas till biståndsvännerna i opinionen.
Åsikter om utvecklingsbistånd hänger samman med människors bedömningar av landets ekonomi: i dystrare tider, som under 1990-talskrisen och mer temporärt under den globala finanskrisens mest akuta skede 2009, blir biståndsviljan svagare. Omvänt, en ljusare syn på ekonomin leder till ökad biståndsvilja. Vi människor tycks blir piggare på att hjälpa andra när våra egna behov blivit bättre tillgodosedda.

I SOM-undersökningen 2011 var andelen biståndsvänner 45 procent (se figuren nedan). Opinionen är alltså oförändrad jämfört med valåret 2010 trots att vi svenskar åter blivit klart dystrare när vi tänker på de ekonomiska utsikterna. Biståndsviljan är dock något lägre än under periodcen 2004-2007 och klart lägre än 1987/1988. SCB och Valundersökningarna följer också biståndsopinionen i Sverige och de tidsserierna bekräftar varandra (se här här och här).

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2011.


En närmare undersökning av utvecklingen av biståndsviljan i olika grupper bekräftar i huvudsak de samband som är kända sedan tidigare analyser av svensk biståndsvilja. Kvinnor har en starkare biståndsvilja än män. Och det finns ett starkare stöd för bistånd bland yngre än äldre personer.


Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2011.

Personer med hög utbildning har en starkare biståndsvilja än personer med låg utbildning, och detta samband står sig även under kontroll för ålder. Skillnaderna är stora. År 2011 var andelen som inte ville minska biståndet 62 procent bland högutbildade och bara 31 procent bland lågutbildade.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2011.

Liksom i de flesta sakfrågor som rör redistribution tenderar biståndsviljan att vara starkare bland personer som identifierar sig som vänster och klart svagare bland personer som står till höger. Sambandet mellan ideologisk vänster-högerorientering och inställning till bistånd är stabilt över tid.
Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2011.


Den 28 juni kl 09:30 släpper SOM-institutet årets huvudrapport "I framtidens skugga" som innehåller hela 42 kapitel om (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Se hela innehållsförteckningen och läs bokens inledningskapitel på SOM-institutets hemsida.


09 juni 2012

Förtroendet för svensk valadministration

Väljarnas förtroende för att valen i Sverige går rättvist till minskar. Det visar de svenska Valundersökningarna 1998-2010. Andelen svenskar som anser att "årets val genomfördes på ett rättvist sätt" har minskat från 74 procent 1998 till 58 procent 2010. Mätningarna ingår i ett internationellt valforskarsamarbete där mer än 40 länder deltar (www.cses.org). Sverige ligger internationellt sett bra till (se rankinglistan på CSES hemsida) men det är förstås alarmerande att medborgarnas bedömningar av rättvisa val minskar. I ett demokratiskt system är det av fundamental betydelse att medborgarna hyser stark tilltro till att de allmänna valen går rättvist till.

Tabell: Väljarnas procedurbedömningar av riksdagsvalen 1998-2010.




Källa: Berg & Oscarsson (2012) [red] Omstritt omval. SOM-rapport 55. Göteborgs universitet: SOM-institutet. (s. 49)

I en specialanalys jag gjort tillsammans med Sebastian Lundmark i boken "Omstritt omval" visar vi hur rösträkningsstrulet i samband med 2010 års val, det efterföljande beslutet om omval i Västra Götaland och genomförandet av omvalet den 15 maj 2011 fick negativa konsekvenser för väljarnas förtroende för Valmyndigheten. Genom att använda flera olika oberoende datakällor -- bland annat Göteborgs universitets egen Medborgarpanel där vi kan följa samma personer över tid -- konstaterar vi att rösträkningsstrulet fick förtroendet för Valmyndigheten att falla. Och vad värre är -- data visar också att det fallande förtroendet fick spridningseffekter på medborgarnas stöd för det demokratiska systemet.

Källa: Berg & Oscarsson (2012) [red] Omstritt omval. SOM-rapport 55. Göteborgs universitet: SOM-institutet. (s. 165)

Förtroendet för Valmyndigheten restaurerades snabbt. Redan under hösten 2011 var förtroendenivåerna nästan tillbaka samma nivå som gällde före 2010 års val. När stormen lagt sig återvände förtroendet. Det är ett gott tecken som tyder på att det normala tillståndet fortfarande är att medborgarna litar på att myndigheter sköter sina uppgifter. Så länge inte rösträkningsstrul blir normalitet kan vi förvänta oss goda utvärderingar av Valmyndighetens arbete.

En mycket läsvärd och underhållande text om det svenska valprövningsinstitutets utformning, överklaganden och omval i Sverige under 300 år (!) finns i Jan Teorells kapitel i Omstritt omval (SOM-rapport 55).

06 juni 2012

Vem firar nationaldagen?

Den 28 juni presenterar SOM-institutet vid Göteborgs universitet huvudrapporten för 2011 års SOM-undersökning. Boken "I framtidens skugga" (Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström, red) släpps i samband med en pressträff den dagen. Boken innehåller hela 42 välskrivna kapitel med färska analyser av (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier, signerade några av landets främsta samhällsvetare.

En mer dagsaktuell fråga gäller vilka som egentligen firar nationaldagen? Som en hälsning till alla nationaldagsfirare har jag sammanställt resultat från SOM-institutets undersökning av svenska folkets firande av olika traditioner och högtider (läs mycket mer om detta i bland annat Jonas Bromanders och Magnus Wennerhags kapitel i den kommande SOM-boken).

I 2011 års undersökning uppgav var fjärde respondent att de firat Sveriges nationaldag den 6:e juni. Frågan gäller vilka saker man gjort under de senaste 12 månaderna. Resultaten visar att det är vanligare bland äldre än bland yngre att fira nationaldagen. Var tredje pensionär (33 procent) firar nationaldagen. Motsvarande andel bland 16-29-åringar är 23 procent.

Nationaldagsfirarna kan förväntas ha mer konservativa värderingar än de som inte väljer att fira 6 juni. Och det stämmer faktiskt. Kristdemokraternas sympatisörer är mycket flitigare nationaldagsfirare (37 procent) än Vänsterpartiets sympatisörer (13 procent). Och personer från högre tjänstemannahem firar nationaldagen i större utsträckning än personer från arbetarhem.

Det kanske mest spännande och intressanta resultatet är att personer som bor i Sverige men som inte har svenskt medborgarskap eller har vuxit upp i ett land utanför Norden firar den svenska nationaldagen 6 juni i större utsträckning än svenska medborgare som vuxit upp i Sverige.




Källa: Riks-SOM-undersökningen 2011.