27 december 2012

Det finns ingen opinion!

Det existerar inga sanna attityder! Nu satte du kanske kaffet i vrångstrupen. Men detta är ett av fundamenten inom opinionsforskningen. Texten nedan är saxad från en av mina föreläsningar.
Den moderna klassikern "The Nature and Origins of Mass Opinion" av John Zaller (1992) är obligatorisk kurslitteratur på statsvetenskapliga utbildningar i Göteborg. Boken borde vara elementär läsning för alla som intresserar sig för att följa förändringar av den allmänna opinionen. Zallers berömda konstaterande "There are no true attitudes" är en insikt som i större utsträcking borde få genomsyra kommentarer från alla som ibland kallar sig för opinionsanalytiker.

Zallers RAS-modell (Receive Accept Sample) är lätt att lära sig och lätt att komma ihåg för senare bruk. Sättet att tänka har mängder med implikationer för hur vi mäter, analyserar, tolkar och spekulerar kring attityder och opinionsförändringar.

På basis av decennier av socialpsykologisk forskning konstaterar Zaller att människor är olika uppmärksamma för elitbudskap (elite messages) och att människor värderar politisk information i samma utsträckning som de har kunskaper om politik (awareness). Människor har mycket sällan färdiga attityder utan konstruerar sina preferenser ”i flykten” (on the fly). När vi skapar oss en åsikt har vi mest nytta av idéer som vi konfronterat nyligen, funderat en del på och som är lätta att återkalla från minnet.
Zaller menar att dina åsikter just nu reflekterar summan av de överväganden som du har mottagit (hört eller läst), accepterat (mer sannolikt om övervägandena är i linje med dina förhand etablerade trosföreställningar) och som du för närvarande kan återkalla (beroende vilken information som är fräsch i huvudet). = Receive, Accept, Sample.

För det sista steget (återkallandet) använder Zaller den berömda spann-analogin. Tänk dig att överväganden (+/-) om olika saker (t ex flyktingmottagning, kärnkraft eller ) slängs ned i en hink. När du uttrycker en opinion (i t ex en opinionsundersökning eller en webbkommentar), sträcker du dig ned i hinken för att ta ett prov (återkalla) övervägandená; de överväganden som flyter längst upp har större sannolikhet att bli upplockade. Sen tar du ett genomsnitt av dessa överväganden och det får bli din åsikt/attityd för närvarande.
 
Det låter kanske lite skruvat men dessa processer är viktiga att ta hänsyn till som opinionsforskare. När vi försöker mäta människors åsikter är det viktigt att vara medveten om att den rapporterade preferensen till stor del beror omständigheter och kontext. Den allmänna opinionen finns inte. Den skapas i samma ögonblick vi mäter den. Vi får tag i den preferens som för närvarande är mest sannolik att individen rapporterar. Tidpunkten för undersökningen, urvalsförfarandet, datainsamlingsmetoderna, ordning och utformning av frågeinstrumenten. Allt kan ha betydelse för den opinion som skapas. Socialkonstruktivister och surveyforskare kan i det här avseendet ta varandra i hand.  

RAS-modellen har en direkt implikation när det gäller hur vi ska förstå opinionsförändringar. Opinionsförändringar är långsiktiga gradvisa  förändringar i sannolikheten att människor svarar på ett givet stimuli på ett visst sätt. Det är förändringar i  mixen av idéer som människor är exponerade för som leder till opinionsförändringar. Förändringar i flödet av politisk kommunikation orsakar attitydförändringar inte i första hand genom att människor plötsligt ändrar åsikt utan genom att orsaka gradvisa förändringar i balansen mellan olika överväganden som är närvarande i människors huvuden.

En implikation av RAS-modellen är att alla människor inte reagerar likadant på politiska händelser och utspel. Effekten av politiska kampanjer/elitbudskap/händelser VARIERAR beroende på a) hur intensiv strömmen av mot varandra stående budskap är och b) hur starka ideologiska predispositioner är på förhand (partiövertygelser, ideologiska ställningstaganden). Vilka grupper som är mest påverkbara beror alltså på situationen: De minst uppmärksamma är mest påverkbara när informationsflödet är mycket intensivt (de mottar mycket information och accepterar nästan allt), De lagom uppmärksamma är mest påverkbara i situationer när budskap är lagom intensiva och när ideologiska predispositioner är aktiverade. De mest uppmärksamma är mest öppna för påverkan om det är liten ideologisk grund att motstå försök att övertyga dem, till exempel om det är liten tillgång på motståndarargument.