Inlägg

Visar inlägg från 2013

Väljare är inga dumbommar

Bild
Väljare är inga dumbommar. Insikten härrör från Valdimer O Keys analys i klassikern The Responsible Electorate. Idén har kommit att i stor utsträckning genomsyra forskningen om väljarbeteende. Keys bok kan ses som ett svar på den socialpsykologiskt influerade Michiganskolan som betonade betydelsen av starka känslomässiga band mellan väljare och partier. Key ville föra in mer av politik och rationella val i förklaringar av politiskt beteende. Han vände sig mot den mycket negativa bild av enskilda väljares politiska kunskaper och kognitiva kapacitet som vuxit fram i de tidiga studierna. Demokratins tillkortakommanden "skylldes" på ignoranta och okunniga medborgare. I ett större sammanhang, menade Key, var väljarnas preferenser och beteenden fullt begripliga om man tog hänsyn till hur de formats av saker som utbud av alternativ, grundläggande livsvillkor, ackumulerade personliga erfarenheter och tillgänglig information. …voters are not fools /…/ in the large the electorate beha…

Utvärdering av SVTs valkompass 2014

Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet har fått i uppdrag av Sveriges Television att genomföra en utvärdering av den valkompass som såsmåningom kommer att användas i samband med SVTs valbevakning under supervalåret 2014.

Valkompasser är populära bland väljarna. Enligt valundersökningen 2010 var det 27 procent av väljarna som vid förra valet använde sig av partitester och valkompasser som ett sätt att matcha egna ståndpunkter med partiers och kandidater. Det finns under valrörelserna ett stort sug efter information. Kompasser och valtester uppfattas som underhållande och informativa.

SVTs valkompass består som vanligt av en uppsättning sakfrågor som är framtagna av statsvetarna Stig-Björn Ljunggren och Tommy Möller. Kandidater och väljare kommer att ges möjlighet att besvara frågorna i kompasserna när valen närmar sig. Men innan kompassen fastställs genomförs alltså en utvärdering av Valforskningsprogrammet i samarbete med opinionslaboratoriet LORe  vid Statsvetens…

Väljarnas önskeregeringar 1968-2010

Bild
Socialdemokraternas besked i regeringsfrågan -- att partiet avser att gå fram i 2014 års val utan att ha formerat ett valkoalition tillsammans med andra partier -- orsakade mycket turbulens under gårdagen. Den spelorienterade mediebevakningen hade full lekstuga. Det finns som vanligt anledning att erbjuda korrektiv till de mest vildvuxna spekulationerna i form av en dos demokratistatistik. Den här gången om svenska folkets önskeregeringar under de senaste fyrtio åren. När allt kommer omkring är det ju väljarna som till slut ska bedöma trovärdigheten i partiernas ställningstaganden i regeringsfrågan. Är det Löfvens öppna förhandlingsmandat eller Reinfeldts färdigkomponerade fyrarättersmeny som kommer gillas bäst av väljarna?

Vi väljer partier i svenska val. Inte regeringar. I flerpartisystem som det svenska betyder det att regeringsfrågan alltid blir viktig i samband med valen. Redan Anthony Downs lärde oss att väljare i flerpartisystem behöver ha tillräcklig information för att kunna b…

Om statsvetare i offentligheten och kärleken till ämnet

Bild
Det diskuteras ibland om det behövs en statsvetarlicens eller ett slags uppförandekod för statsvetare i offentligheten. Du har tidigare kunnat läsa om detta i tidigare inlägg på min forskarblogg. Bakgrunden till diskussionen är givetvis det betydande och växande genomslag som statsvetare har i offentligheten. Vad har den enskilde statsvetaren för ansvar när journalister ringer och ställer frågor?

Understundom låter sig krav på disciplinering av disciplinen höras. Men jag är inte någon vän av idén om ett slags statsvetarsamfund som ska agera internpolis inom statsvetarskrået. Det vore i själva verket förödande för ämnets utveckling. Det är samtidigt utomordentligt viktigt att statsvetare inte slutar diskutera sin egen roll i det offentliga samtalet. Varför finns vi med? Vem uttalar sig bäst om vad och varför? Vad blir effekterna av alla uttalanden på publikens syn på statsvetenskapen som ämne? En viktig orsak till behovet av diskussion av statsvetarrollen är att förtroendet för vetensk…

Friskoleopinionen i Sverige

Bild
Efter Uppdrag gransknings avslöjande om hur det kan gå till när friskolor sköter sina kösystem och väljer och vrakar mellan olika elever finns anledning att rekapitulera hur svenska folkets inställning till friskolor och andra privatiseringar har sett ut historiskt.

SOM-institutets mätningar av friskoleopinionen i Sverige går tillbaka till 1997. Redan då fanns det en övervikt för andelen som ansåg att det var ett mycket dåligt eller ganska dåligt förslag att "satsa mer på friskolor". Endast vid ett tillfälle, år 2005, har friskoleopinionen i Sverige varit över "vattenytan", det vill säga nollpunkten, i våra mätningar.
Källa: SOM-undersökningarna 1987-2012. Balansmåttet visar andelen positiva till förslaget ("mycket bra/ganska bra förslag") minus andelen negativa till förslaget (mycket dåligt/ganska dåligt) och kan variera mellan -100 (alla tycker förslaget är dåligt) till +100 (alla tycker förslaget är bra).


Opinionsutvecklingen när det gäller friskolor i…

Forskningsvardag: Väntan på besked från forskningsråd

Bild
Uppdatering 26 oktober: Jo, våndan är nu över, vi FICK stöd för projektet! Du kan läsa mer om projektet här.


På torsdag lämnar Riksbankens Jubileumsfond besked om vilka forskningsprojekt som kommer att få stöd i den senaste utlysningsomgången. Besluten är viktiga eftersom de innebär stängda dörrar för viss framtida forskning eller grönt ljus för annan forskning. Därför denna bloggpost som får tjäna som illustration av forskningsvardagen: Väntan på besked om huruvida man ska ges möjlighet att förverkliga ett drömprojekt eller inte.

Själv konkurrerar jag och Maria Oskarson med en ansökan för ett projekt betitlat "Consideration Set Models of Voting Behavior". I korthet handlar det om att utveckla nya modeller och analysstrategier för att förklara varför väljare röstar som de gör. Inspiration hämtas bland annat från forskningfält som under många decennier märkligt nog har varit styvmoderligt behandlade i analyser av politiskt beteende, däribland marknadsföring och konsumentbete…

Analys av partiledardebatten 6/10

Bild
Igår kväll hade jag den stora förmånen att detaljstudera Agendas partiledardebatt minut för minut, sekund för sekund, på mycket nära håll. Under det nittio minuter (!) långa uppsnacket kunde jag tillsammans med Love Benigh, Katarina Barrling och Margit Silberstein följa när partiledarna anlände på röda mattan i SVTs entré. Att kunna läsa av kroppspråk och ansiktsuttryck på åtta koncentrerade, taggade men spända ledare på bara någon meters håll var en intressant upplevelse. Det märktes direkt att partiernas främsta företrädare upplevde att det stod mycket på spel i debatten och att konfliktnivån och tonläget nu börjar skruvas upp inför supervalåret 2014.

Debatten kom att sätta en ny ton för diskussionerna i svensk inrikespolitik. Partiledardebatten gav tydliga besked om att Alliansregeringen och Fredrik Reinfeldt nu är helt dedikerade uppgiften att tillsammans försvara regeringsmakten och gå för seger en tredje gång 2014. Långsamt växlar Allianspartierna över från regeringsläge till ka…

Om partiledardebatter långt före ett val

Långa partiledardebatter med alla partiledare närvarande är på många sätt unika händelser. För det första är spelplanen jämnare än normalt. Alla partier -- stora som små -- tillåts att få ett ungefär lika stort utrymme. De stora partierna får lika mycket tid som de små. Effekten är densamma som under svenska valrörelser; en plötslig utjämning i de grundläggande villkoren för den politiska kommunikationen. Plötsligt har små partier en möjlighet att synas. Väljarna blir på ett påtagligt sätt varse om vilka alternativ som finns att välja mellan. Det är i de här sammanhangen de små partierna har möjlighet att skärpa sina partiprofiler och sticka ut.

För det andra innebär partiledardebatternas format att ledarna får betydligt längre tid på sig än normalt. I en partiledardebatt finns möjligheter att föra längre resonemang, göra längre beskrivningar av samhällsproblem, nyansera och förklara ideologiska utgångspunkter, utveckla partiets syn på det goda samhället och vilka lösningar man ser i …

SOM-institutet drar i fält

Bild
Hur lyckliga är svenskarna? Ska vi satsa mer eller mindre på vindkraft? Litar vi på våra myndigheter? Är vi nöjda eller missnöjda med den offentliga servicen? Hur ser svenska folket på nätintegritet och statlig användning av tvångsmedel? Ska vi ta emot färre flyktingar i Sverige? I vilken utsträckning litar vi på varandra? Vilka samhällsproblem uppfattar svenska folket som viktigast? Vad oroar vi oss mest för? Och hur mår vi egentligen?

Den här veckan når ett aviseringsbrev ut till de sammanlagt 17 000 personer mellan 16 och 85 år som blivit slumpvist utvalda att delta i den nationella SOM-undersökningen 2013. De bjuds in att bli en del av den världsunika undersökningsserie som tagits fram av SOM-institutet vid Göteborgs universitet genom årligen återkommande undersökningar varje höst sedan 1986.

Alla har samma möjlighet att göra sin röst hörd!
En fantastisk sak med vetenskapliga urvalsundersökningar som SOM-undersökningarna är att alla boende i Sverige har en lika stor möjlighe…

Grattis på födelsedagen, Svensk demokrati

Bild
Den 12 september 1921 räknades för första gången även kvinnors röster i ett svenskt riksdagsval. Det finns förstås många milstolpar i historien om hur den svenska demokratiska rättsstaten växte fram. Den första motionen om kvinnlig rösträtt lades fram redan 1884 i den svenska riksdagen. Och redan 1919 fick kvinnor rösta i de kommunala valen. Alla dessa milstolpar är värda att uppmärksamma. Men den allmänna rösträttens införande 1921 är den kanske enskilt viktigaste händelsen. Därför kan vi kalla den 12 september för demokratins egen födelsedag. Grattis på nittiotvåårsdagen!

För att fortsätta utveckla den demokratiska rättsstaten och anpassa den till nya utmaningar behöver vi ha goda kunskaper om vår demokratiska historia. Min uppfattning är att vi fortfarande inte har tillräckligt detaljerade kunskaper om Sveriges väg till demokrati, om hur det egentligen gick till när den svenska demokratiska rättsstaten växte fram: När ägde de formativa momenten rum? Vilka historiska skeenden kunde …

Opinionshösten tar sin början

Bild
Med tre opinionsmätningar publicerade inom några dagar har vi nu ett ordentligt kläm på ställningen i väljaropinionen inför hösten. Avståndet mellan de rödgröna partierna (VSMP) och de borgerliga Allianspartierna (CFPKDM) är omkring tio procentenheter i Mätningarnas Mätning (MäMä). De rödgröna har nu varit i ledningen sedan mars 2012.



Men minnet är som vanligt kort. Man behöver då och då påminna sig om dramatiken under gångna mandatperioder för att inte gå vilse i spekulationerna om vad dagens opinionsläge egentligen betyder för den fortsatta kampen om regeringsmakten. Nedan visas hur avståndet mellan de rödgröna och Allianspartierna har förändrats under mandatperioderna 2002-2006 och 2006-2010. Figurerna är hämtade från SCB-rapporterna Alliansseger respektive Åttapartivalet. De största och dramatiska förändringarna representeras av det opinionsår med obrutna framgångar som följde efter Alliansens bildande sommaren 2004, Alliansens katastrofstart på sin regeringstid efter valet 2006, …

Är sänkta skatter en valvinnare?

Bild
Efter Fredrik Reinfeldts sommartal ser det ut som om frågan om ett femte jobbskatteavdrag blir en viktig sakfråga inför riksdagsvalet 2014. Men är skattefrågor verkligen valvinnande? Självklart finns det inte något tydligt svar på en sådan fråga. Som vanligt beror det på hur skatter och skattenivåer omtalas och hur frågan om sänkta skatter gestaltas av politiker, intresseorganisationer, medier och förståsigpåare.

Ett blogginlägg kan inte ge något uttömmande svar på huruvida frågan om ett femte jobbskatteavdrag har potential att bli en valvinnare. Låt oss ta en närmare titt på några evidens. Skattefrågor hamnar sällan särskilt högt på väljarnas dagordning inför ett val. Andelen väljare som i svenska valundersökningar på en helt öppen fråga nämnt ett skäl till partival som handlar om skatter har varierat mellan 8 och 20 procent. Det har bubblat med men sällan nått pallplats. I SOM-undersökningarna när vi frågat om viktiga frågor och samhällsproblem har skatterna hamnat ännu lägre ned p…

Ny forskarantologi om svenska valrörelser

Bild
  Om några veckor presenterar Jesper Strömbäck och Lars Nord (red) antologin "Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser". Jag deltar med ett spännande kapitel om bland annat hur de svenska väljarna har upplevt valrörelserna, vilka frågor som varit viktiga, hur kommunikationen mellan väljare och partier har förändrats över tid och vilken betydelse de sista intensiva veckorna egentligen har för valutgången i svenska val. Jag använder data från de svenska valundersökningarna 1968-2010 och från Sifos månatliga opinionsmätningar 1967-2010.

Varför ska vi då bry oss om analyser av den svenska valrörelsehistorien? Resultat från tidigare svenska valrörelser kan väl inte användas för att förutsäga valkampens karaktär i samband med valet 2014? Supervalårets förutsättningar är unika och historien om 2014 års val väntar på att skrivas. Ja, ok. Någon kristallkula handlar det inte om. Men systematiska studier av många valrörelser bakåt i tiden har ett stort v…

Ladda inför bautavalåret 2014

Bild
Nu väntar sex veckors semester! Det kan verkligen behövas inför det som komma skall. Supervalåret har det kallats. Först rekordlång tid mellan allmänna valen och sedan: Europaparlamentsval, kommunval, regionalval och riksdagsval med blott 114 dagars mellanrum plus kanske en och annan intressant kommunal folkomröstning. Med tanke på alla spännande studier som Valforskningsprogrammet, SOM-institutet och opinionslaboratoriet LORE planerar borde vi rentav borde använda benämningen Megavalåret 2014. Eller varför inte gå hela vägen: Bautavalåret 2014? Jag uppmanar alla bloggläsare att själva ladda inför Bautavalåret genom att insupa insikterna i böckerna Väljarbeteende i Europaval, Nya svenska väljare och Vägskäl. Vill man vara ajour med forskningen om opinionsbildning och väljarbeteende inför hösten och vintern så finns all anledning att ägna lite tid i hängmattan åt det aktuella forskningsläget. Dessa tre böcker är en del av min egen forskarloggbok inför hösten. De fungerar som mitt "…

På gång: Ny bok från SOM-institutet

Bild
I juni varje år presenterar SOM-institutet sin huvudrapport från höstens undersökningar. Årets bok heter Vägskäl och rymmer den här gången 43 fördjupade analyser av (S)amhälle, (O)pinion, (M)edier. Som vanligt är det kombinationen av de långa tidsserierna, ett rikt jämförelsematerial, den mångvetenskapliga mixen och anknytningen till pågående forskning som gör SOM-rapporterna spännande och angelägna.

SOM presenterar boken vid en pressträff den 27 juni. Den börjar klockan 9:30 i Torgny Segerstedt-salen i Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken. Närvarar gör bland annat bokens redaktörer, Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström, SOMs seniorforskare Lennart Nilsson och Sören Holmberg, samt ett dussin av bokens författare.  

Baksidestexten
Framtiden erbjuder många möjligheter och tvingar till många ställningstaganden. Sverige står idag inför en rad viktiga vägskäl. Valmöjligheterna innebär att ideologiska bedömningar accentueras. Den gäller att motivera det val man gö…

Europaparlamentsvalet 2014: Ett år kvar

Bild
Alla formella beslut är inte fattade. Men med stor sannolikhet blir det den 25 maj 2014 som svenska folket går till valurnorna för första gången på 1 334 dagar.* Då avslutas den hittills längsta period vi har haft utan att folket fått säga sitt i allmänna val eller folkomröstningar. Och vilken avslutning sen. Ett supervalår väntar 2014. Vi har val till alla fyra nivåer i demokratin inom loppet av 112 dagar. Att situationen är mycket speciell framgår av figuren nedan. Vi har aldrig tidigare haft ett europaparlamentsval och riksdagval så nära varandra. Det aktuella kunskapsläget inom valforskningen är att valsekvenser är betydelsefulla för politiskt beteende. Vi kan förvänta oss s k spill over-effekter mellan EUP-valet och RD-valet både när det gäller valdeltagande och valresultat. Sveriges valforskare tänker göra sitt bästa för att studera supervalåret. Nästa gång vi har en liknande situation är om tjugo år, år 2034.



Europaparlamentsvalets placering -- 112 dagar före riksdagsvalet -- s…