Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2013

Friskoleopinionen i Sverige

Bild
Efter Uppdrag gransknings avslöjande om hur det kan gå till när friskolor sköter sina kösystem och väljer och vrakar mellan olika elever finns anledning att rekapitulera hur svenska folkets inställning till friskolor och andra privatiseringar har sett ut historiskt.

SOM-institutets mätningar av friskoleopinionen i Sverige går tillbaka till 1997. Redan då fanns det en övervikt för andelen som ansåg att det var ett mycket dåligt eller ganska dåligt förslag att "satsa mer på friskolor". Endast vid ett tillfälle, år 2005, har friskoleopinionen i Sverige varit över "vattenytan", det vill säga nollpunkten, i våra mätningar.
Källa: SOM-undersökningarna 1987-2012. Balansmåttet visar andelen positiva till förslaget ("mycket bra/ganska bra förslag") minus andelen negativa till förslaget (mycket dåligt/ganska dåligt) och kan variera mellan -100 (alla tycker förslaget är dåligt) till +100 (alla tycker förslaget är bra).


Opinionsutvecklingen när det gäller friskolor i…

Forskningsvardag: Väntan på besked från forskningsråd

Bild
Uppdatering 26 oktober: Jo, våndan är nu över, vi FICK stöd för projektet! Du kan läsa mer om projektet här.


På torsdag lämnar Riksbankens Jubileumsfond besked om vilka forskningsprojekt som kommer att få stöd i den senaste utlysningsomgången. Besluten är viktiga eftersom de innebär stängda dörrar för viss framtida forskning eller grönt ljus för annan forskning. Därför denna bloggpost som får tjäna som illustration av forskningsvardagen: Väntan på besked om huruvida man ska ges möjlighet att förverkliga ett drömprojekt eller inte.

Själv konkurrerar jag och Maria Oskarson med en ansökan för ett projekt betitlat "Consideration Set Models of Voting Behavior". I korthet handlar det om att utveckla nya modeller och analysstrategier för att förklara varför väljare röstar som de gör. Inspiration hämtas bland annat från forskningfält som under många decennier märkligt nog har varit styvmoderligt behandlade i analyser av politiskt beteende, däribland marknadsföring och konsumentbete…

Analys av partiledardebatten 6/10

Bild
Igår kväll hade jag den stora förmånen att detaljstudera Agendas partiledardebatt minut för minut, sekund för sekund, på mycket nära håll. Under det nittio minuter (!) långa uppsnacket kunde jag tillsammans med Love Benigh, Katarina Barrling och Margit Silberstein följa när partiledarna anlände på röda mattan i SVTs entré. Att kunna läsa av kroppspråk och ansiktsuttryck på åtta koncentrerade, taggade men spända ledare på bara någon meters håll var en intressant upplevelse. Det märktes direkt att partiernas främsta företrädare upplevde att det stod mycket på spel i debatten och att konfliktnivån och tonläget nu börjar skruvas upp inför supervalåret 2014.

Debatten kom att sätta en ny ton för diskussionerna i svensk inrikespolitik. Partiledardebatten gav tydliga besked om att Alliansregeringen och Fredrik Reinfeldt nu är helt dedikerade uppgiften att tillsammans försvara regeringsmakten och gå för seger en tredje gång 2014. Långsamt växlar Allianspartierna över från regeringsläge till ka…

Om partiledardebatter långt före ett val

Långa partiledardebatter med alla partiledare närvarande är på många sätt unika händelser. För det första är spelplanen jämnare än normalt. Alla partier -- stora som små -- tillåts att få ett ungefär lika stort utrymme. De stora partierna får lika mycket tid som de små. Effekten är densamma som under svenska valrörelser; en plötslig utjämning i de grundläggande villkoren för den politiska kommunikationen. Plötsligt har små partier en möjlighet att synas. Väljarna blir på ett påtagligt sätt varse om vilka alternativ som finns att välja mellan. Det är i de här sammanhangen de små partierna har möjlighet att skärpa sina partiprofiler och sticka ut.

För det andra innebär partiledardebatternas format att ledarna får betydligt längre tid på sig än normalt. I en partiledardebatt finns möjligheter att föra längre resonemang, göra längre beskrivningar av samhällsproblem, nyansera och förklara ideologiska utgångspunkter, utveckla partiets syn på det goda samhället och vilka lösningar man ser i …