16 mars 2013

Nya svenska väljare utgiven

Jag och Sören Holmberg presenterar stolt den senaste boken i Valforskningsprogrammets bokserie. Boken heter Nya svenska väljare och kan nu beställas från Norstedts Juridik eller från någon av näthandlarna.

Boken innehåller sjutton kapitel om svenskt väljarbeteende. Den tänkta publiken är alla som intresserar sig för väljarbeteende inför supervalåret 2014: studenter, forskare, journalister, omvärldsanalytiker, samhällsdebattörer, medborgare och politiker.

Vi introducerar studiet av väljarbeteende, beskriver det aktuella forskningsläget och samlar ihop matnyttig grundinformation om svenska val under perioden 1956-2010. Huvudfrågeställningen är vad som är nytt och mindre nytt med svenska väljares beteende vid valurnorna. Trender och utvecklingslinjer i närtid placeras in i ett längre historiskt sammanhang. Valforskningsprogrammets databas rymmer närmare 75 000 intervjuer med väljare i samband med 17 riksdagsval, fyra Europaparlamentsval och fyra folkomröstningar  under sex decennier.

Studier av individuellt väljarbeteende är viktiga av många skäl. Våra regelbundet återkommande demokratiska val är alltjämt de i särklass största kollektiva händelserna i vårt samhälle. Medborgarnas viljor aggregeras samman till ett valresultat som fördelar stora värden.

Men aggregerade valresultat berättar långt ifrån allt om väljarnas avsikter. Lika viktigt är att gräva djupare och arbeta upp systematisk kunskap om de mer nyanserade signaler väljarna sänder till det politiska systemet i samband med rösthandlingen. Det finns många motiv bakom individers handlande. En stor mängd värdefull information om väljarnas intentioner och bevekelsegrunder går faktiskt förlorade när valkuvertet klistras igen. Vi menar att folkviljan är någonting mer än valsedlar som läggs på hög och räknas. Vilka signaler väljaren egentligen ville sända till det politiska systemet via valsedeln förblir okänt så länge vi inte undersöker saken mer noggrant och frågar henne eller honom. Detta är kanske den viktigaste anledningen till varför omfattande väljarundersökningar av högsta möjliga kvalitet bör genomföras i en valdemokrati: Förklaringarna till individuella väljares röstningshandling för med sig viktig information om vad väljarens stöd egentligen innebär: Exakt vad ska de folkvalda representera? Exakt vilka mandat har givits representanterna? Utan valundersökningar kan de folkvalda representanterna göra som de gjorde innan det fanns systematiska väljarstudier: själva försöka definiera sina mandat och sitt representationsskap. 



08 mars 2013

Vem tittar på Melodifestivalen?

Idag lördag 9 mars sänds finalen av 2013 års svenska Melodifestival. Melodifestivalen är en av de sällsynta årligen återkommande ritualer där en majoritet av befolkningen engagerar sig. SOM-institutets undersökning från 2011 av ritualer, högtider och manifestationer visar att andelen svenskar mellan 16-85 år som uppger att de tittade på finalen i Melodifestivalen är 53 procent; ungefär lika många som tänt ljus vid någons grav i samband med alla helgons dag (51 procent). I vår lista av årligen återkommande ritualer, högtider och manifestationer är det bara firande av midsommar (86 procent) och den egna födelsedagen (86 procent) som är mer frekvent.

ritualer

En fördjupad multivariat analys visar att sannolikheten att titta på finalen i Melodifestivalen är klart större bland kvinnor än bland män (hela +14 procentenheter). Resultaten visar att det är de personer som exponerar sig mycket för medier, framför allt tv-tittande, som väljer att titta på finalen. Att bo i en stad eller större tätort ger också en signifikant förhöjd Mellotittarsannolikhet (+6 procentenheter) under kontroll för andra faktorer. Medan många av de andra ritualerna följer tydliga ålders-, utbildnings- och klassamband saknas sådana när det gäller Melodifestivalen. Ett klasslöst massevent för starkt medieexponerade kvinnor i medelstora städer i alla åldrar?

mello

Det finns vissa skillnader mellan olika grupper av partisympatisörer när det gäller exponering för Melodifestivalen, enligt SOM-undersökningen 2011. De flitigaste Mellotittarna återfinns bland Centerpartiets och Folkpartiets sympatisörer (67 respektive 62 procent), medan tittandet är lägre bland Vänsterpartiets, Sverigedemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer (45, 45 respektive 49). För att förklara skillnaderna krävs ytterligare elaboreringar av samband mellan sakfrågeåsikter, attityder och värderingar å ena sidan och exponering för Melodifestivalen å den andra.

Melloxpartisympati2011


Om du är sugen på att fördjupa analyserna av svenskarnas ritualer, högtider och manifestationer har du som är student eller forskare möjlighet att göra det. Från och med den 31 mars 2013 är SOM-undersökningen 2011 fritt tillgänglig för utbildning och forskning vid landets högskolor och universitet. Du kan beställa data från Svensk Nationell Datatjänst genom att fylla i deras elektroniska formulär (www.snd.gu.se).