Inlägg

Visar inlägg från mars, 2014

Inför Europaparlamentsvalet 2014: Del 5

Bild
Ett viktigt skäl varför väljarbeteendet skiljer sig åt mellan Europaparlamentsval och riksdagsval är att valrörelseagendan ser helt olika ut i de båda valen. Attityder till Europa och till EU strukturerar starkt det politiska beteendet i samband med Europaparlamentsval men är knappt mätbart i samband med våra nationella riksdagsval. I riksdagsvalen dominerar inrikespolitiska frågor som kretsar kring domänerna ekonomi, välfärd, sysselsättning. I Europaparlamentsvalen kan andra frågor plötsligt ta en betydligt mer central plats, som miljöfrågorna i det Europaparlamentsvalet 2009.

De två frågor som dominerade förra EP-valet 2009 var miljön och integritetsfrågorna. Nästan hälften av väljarna uppgav i Valundersökningen 2009 att miljön var en viktig fråga för partivalet. Miljön uppfattades som ett av ytterst få områden där ett flertal svenskar gör bedömningen att frågorna bör hanteras på EU-nivå och inte nationell nivå. På andra plats på väljarnas dagordning 2009 kom integritetsfrågorna, fö…

Supervalårspanelstudie inleds idag

Bild
Den här veckan påbörjas en av de många väljarstudier som kommer att genomföras under 2014 års supervalår. Tjugosju tusen slumpmässigt utvalda röstberättigade inbjuds idag via vykort att delta i Göteborgs universitets Medborgarpanel. Under perioden mars-oktober kommer deltagarna i panelen att få besvara sammanlagt sju enkäter via webben som handlar om valet till Europaparlamentet i maj och till riksdagsvalet i september. Det handlar alltså om en verklig panelstudie där samma personer vid ett flertal tillfällen får besvara frågor om valrörelsen.

Stärker svensk demokratiforskning
Jag är huvudansvarig för denna del av Medborgarpanelen. Studien bedrivs i nära samarbete med mina opinionsforskarkollegor och ingår i en av de forskningsrådsfinansierade projekt som genomförs inom ramen för Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Data från panelen är extremt värdefull för svensk demokratiforskning och kommer att komma till stor användning av doktorande…

Inför EUP-valet 2014: Del 4

Bild
Slutar val annorlunda om fler väljare röstar? Frågeställningen är lika klassisk som viktig inom statsvetenskapen. Analyser av effekterna av mobilisering på partiernas slutgiltiga valresultat tillhör standarduppsättningen inom valforskningen. I våra väljarböcker gör vi alltid uppskattningar av hur fördelningen av röster hade kunnat se ut om också icke-röstarna hade omsatt sina partisympatier till röster. Stora skillnader i politiska preferenser mellan röstare och icke-röstare är en indikator på ohälsa i en valdemokrati.

Den gamla 1960-talssanningen att det alltid är vänsterpartier i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet som skulle vinna på ett högt valdeltagande är inte längre allmänt giltig. Åtminstone inte i samband med riksdagsvalen. Det var länge sedan Socialdemokraterna skulle ha gjort ett bättre valresultat om valdeltagandet hade varit högre. Det beror förstås på att när valdeltagandet är såpass högt som det är i Sverige begränsas möjligheterna för stora avvikelser mellan …

Inför EUP-valet 2014: Del 3

Bild
Förmågan att omsätta sitt sympatikapital till röstsedlar är en ofta underskattad faktor när det gäller partiernas öden och äventyr vid valurnorna.

Resultat från Europaparlamentsvalundersökningen 2009 och Valundersökningen 2010 visar tydliga skillnader mellan EUP-val och riksdagsval när det gäller partiernas förmåga att locka de egna sympatisörerna till valurnorna.

Staplarna nedan visar hur stor andel av partiernas sympatisörer, det vill säga de som har partiet som förstapreferens, som också tar sig till valurnorna och lägger i en röstsedel i valkuvertet och stödjer partiet i samband med val.

De blå staplarna är riksdagsvalet 2010 och visar bland annat att Miljöpartiet och Folkpartiet hade den högsta mobiliseringsgraden -- nittiotre respektive nittio procent av MP- och FP-sympatisörerna röstade på sitt bästaparti i riksdagsvalet 2010. Resultaten visar också att Sverigedemokraterna hade svårast att förmå sina sympatisörer att gå och rösta. Hade mobiliseringsgraden bland SD-sympatisörer…

Inför EUP-valet 2014: Del 2

Bild
Vid de senaste Europaparlamentsvalet 2009 fortsatte valdeltagandet att minska i merparten av EUs medlemsländer. Utvecklingen är del i en längre trend där sjunkande deltagandenivåer i Europaparlamentsvalen innebär svåra utmaningar för EU när det gäller att stärka den politiska och demokratiska legitimiteten. Det europeiska valdeltagandesnittet minskade från 45 till 43 procent mellan 2004 och 2009 års Europaparlamentsval. Men valdeltagandet minskade inte överallt. Det ökade i bland anant Estland (+17), Lettland (+13), Bulgarien (+10), Danmark (+12), och Sverige (+8 procentenheter). Tabell
Valdeltagande i Europaparlamentsval i EU-länderna 1979-2009 (procent).




Kommentar
Andelen röstande har avrundats till heltal, liksom förändringstalen (diff) mellan 2004-2009. I Belgien, Grekland, Cypern och Luxemburg återfinns system med röstplikt. Uppgifterna om valdeltagande för hela EU är enkla medeltal baserade på de olika ländernas valdeltagandesiffror utan hänsyn till att ländernas befolkningar är o…

Inför EUP-valet 2014: Del 1

Bild
Nu börjar det dra ihop sig till Europaparlamentsval och det finns som vanligt ett stort informationsunderskott. Med början idag tänker jag ställa samman lite grundläggande statistik och forskningsresultat om vad vi vet om tidigare svenska val till Europaparlamentet. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från vår bok "Väljarbeteende i Europaparlamentsval" som finns att ladda ned i sin helhet från Valforskningsprogrammets hemsida (www.valforskning.pol.gu.se).

De officiella valresultaten är en bra start. Tabellen nedan visar hur det har gått i de tidigare svenska Europaparlamentsvalen. Sverige faller rätt väl in i ett europeiskt mönster när det gäller vilken typ av partier som tenderar att ha framgångar i EUP-val. Sedan de första EUP-valen hölls i Europa 1979 har tendensen varit att stora, regeringsbärande partier haft svårt att nå samma framgångar som i de nationella valen. Små partier utanför regeringen, nischpartier, utmanarpartier och extrema partier har kunnat göra bättre …