01 mars 2014

Inför EUP-valet 2014: Del 1

Nu börjar det dra ihop sig till Europaparlamentsval och det finns som vanligt ett stort informationsunderskott. Med början idag tänker jag ställa samman lite grundläggande statistik och forskningsresultat om vad vi vet om tidigare svenska val till Europaparlamentet. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från vår bok "Väljarbeteende i Europaparlamentsval" som finns att ladda ned i sin helhet från Valforskningsprogrammets hemsida (www.valforskning.pol.gu.se).

De officiella valresultaten är en bra start. Tabellen nedan visar hur det har gått i de tidigare svenska Europaparlamentsvalen. Sverige faller rätt väl in i ett europeiskt mönster när det gäller vilken typ av partier som tenderar att ha framgångar i EUP-val. Sedan de första EUP-valen hölls i Europa 1979 har tendensen varit att stora, regeringsbärande partier haft svårt att nå samma framgångar som i de nationella valen. Små partier utanför regeringen, nischpartier, utmanarpartier och extrema partier har kunnat göra bättre valresultat

I Sverige handlar det om att små utmanarpartier som Junilistan och Piratpartiet gjort bra val medan det gått sämre för Moderaterna och Socialdemokraterna. EU-dimensionen har strukturerat såväl valdeltagande som partival i svenska EUP-val, vilket märks framför allt på Folkpartiets starka valresultat. Negativa och kritiska attityder till EU har fört partier som Miljöpartiet till större framgångar i EUP-val än i nationella val.

Samma väljarkår men helt olika valkontext skapar andra röstningsmönster. Väljarna röstar mer expressivt, mer med hjärtat, mer uppriktigt i EUP-val än i nationella val. Det beror på två saker som hänger intimt ihop: mindre uppfattas stå på spel och regeringsfrågan finns inte med i väljarnas kalkyler. I EUP-valsammanhang väljs ingen regering på basis av valresultatet. Punkt. Och det är en stor skillnad gentemot de nationella valen.


Skillnaderna i partiernas röststöd i EUP-valet 2009 och riksdagsvalet 2010 är en bra illustration till det alleuropeiska fenomenet. De stora och regeringsbärande partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, gick mycket sämre i EUP-valet 2009 än vad de gjorde i riksdagsvalet 2010. EU-vänliga Folkpartiet med en populär förstakandidat i Marit Paulsen fick nästan dubbelt så stor röstandel i EUP-valet än i riksdagsvalet. Miljöpartiet gjorde också ett bättre EUP-val än riksdagsval främst på grund av att miljöfrågorna stod överst på väljarnas dagordningen i 2009 års Europaparlamentsval. Nykomlingen och utmanaren Piratpartiet gjorde en kometfärd rakt in i EP-parlamentet och bidrog starkt till att vi fick ett högre valdeltagande än tidigare i 2009 års Europaparlamentsvalet. Även Feministiskt initiativ och Junilistan gjorde bra val. Junilistan var bara några tiondelar från att försvara ett av sina mandat i parlamentet.


 
 





Antalet bortkastade röster slog faktiskt ett nytt rekord i 2009 års EUP-val. Aldrig tidigare i ett allmänt demokratiskt val har så stor andel svenska väljare (9,2 procent) röstat på partier som inte klarade fyraprocentspärren. Inte mindre än fyra utmanarpartier hade möjlighet att göra det. Nygamla Junilistan misslyckades och fick 3,5 procent. Feministiskt initiativ med Gudrun Schyman som partiledare gjorde en remarkabel slutspurt under de sista dagarna av valrörelsen och samlade 2,2 procent i valet. Sverigedemokraterna skördade också valframgångar men missade spärren med sju tiondelar och stannade på 3,3 procent.

Tips:
Till de forskare som mest aktivt beforskar Europaparlamentsvalen i Sverige hör Linda Berg och Sofie Blombäck, båda knutna till såväl Valforskningsprogrammet som Centrum för Europaforskning vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg.




Inga kommentarer: