Inför EUP-valet 2014: Del 4

Slutar val annorlunda om fler väljare röstar? Frågeställningen är lika klassisk som viktig inom statsvetenskapen. Analyser av effekterna av mobilisering på partiernas slutgiltiga valresultat tillhör standarduppsättningen inom valforskningen. I våra väljarböcker gör vi alltid uppskattningar av hur fördelningen av röster hade kunnat se ut om också icke-röstarna hade omsatt sina partisympatier till röster. Stora skillnader i politiska preferenser mellan röstare och icke-röstare är en indikator på ohälsa i en valdemokrati.

Den gamla 1960-talssanningen att det alltid är vänsterpartier i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet som skulle vinna på ett högt valdeltagande är inte längre allmänt giltig. Åtminstone inte i samband med riksdagsvalen. Det var länge sedan Socialdemokraterna skulle ha gjort ett bättre valresultat om valdeltagandet hade varit högre. Det beror förstås på att när valdeltagandet är såpass högt som det är i Sverige begränsas möjligheterna för stora avvikelser mellan röstare och icke-röstare högst betydligt. Ett exempel från det senaste riksdagsvalet 2010 (de blå staplarna) visar hur små skillnaderna hade blivit om vi "låtsas" att även icke-röstarna hade gått och röstat på de partier de tyckte bäst om eller hade tänkt rösta på.


I Europaparlamentsval är det annorlunda. Här spelar det roll för mandatfördelningen att valdeltagandet är lågt. Och det är alltid ett och samma parti som tar mest stryk av att vårt valdeltagande i EUP-valen bara är omkring hälften av det vi ser i samband med riksdagsvalen. Det partiet är Socialdemokraterna. I 2009 års Europaparlamentsval skulle Socialdemokraterna ha vunnit +4,6 procentenheter om de fått icke-röstarnas stöd. Det låga valdeltagandet missgynnar Socialdemokraterna i EUP-valen (resultaten finns i tabellform för alla EUP-val i boken "Väljarbeteende i Europaval" som finns nedladdningsbar från www.valforskning.pol.gu.se).

Det är också partier som kan sägas ha fördel av att inte alla deltar i EUP-valen. Mest systematiskt har det handlat om Folkpartiet som skulle ha gjort klart sämre EUP-valresultat i en tänkt situation då alla röstberättigade dök upp vid valurnorna. I 2009 års Europaparlamentsval hade FP tappat -3,6 procentenheter om även icke-röstarna röstat.

Om folkviljan förverkligats på ett bättre sätt i EUP-valen -- genom att alla eller nästan alla röstberättigade gått och röstat -- så hade vi alltså haft en annan partifördelning på de EUP-ledamöter vi valt in i Europaparlamentsvalet.

Kommentarer