16 november 2014

Vikten att vikta VALU 3

Folkpartiet har innehaft sakfrågeägarskapet på området skola och utbildning ända sedan riksdagsvalet 1998 (se t ex Martinsson, Dahlberg & Christensen 2013). Men inför 2014 års val tappade man initiativet i sin främsta profilfråga. Sveriges televisions vallokalundersökning (SVT/Valu) bekräftar vad flera andra undersökningar visat: att Folkpartiet inte längre är det parti som väljarna tycker har den bästa politiken när det gäller skola och utbildning. I samband med 2014 års val var det istället Socialdemokraterna som tog hem grensegern. Mer än var fjärde väljare (28,2 procent) uppgav att S hade bästa politiken på skolområdet. Motsvarande andel för Folkpartiet var 21,9 procent enligt SVT Valus viktade resultat.


Kommentar: Tabellen är hämtad från rapporten "Vikten av vikter: Sammanställning av viktade resultat från SVTs vallokalundersökning 2014" författad av Per Oleskog Tryggvason.

Skola och utbildning var enligt väljarna den viktigaste frågan för partivalet i 2014 års riksdagsval. I de viktade VALU-resultaten var det 59 procent av väljarna som uppgav att skola och utbildning hade "mycket stor betydelse" på en femgradig skala (se tabellen nedan).


Källa: SVT Valu 2014 (viktade resultat).

En viktig orsak är de intensiva diskussionerna om kvaliteten i den svenska skolan som följde rapporteringen om dramatiskt sjunkande resultat i internationella jämförelser av skolresultat, de så kallade PISA-mätningarna. De sjunkande resultaten på skolområdet kan ha blivit en symbol för uteblivna resultat på andra områden, som till exempel arbetsmarknaden där Alliansens arbetslinje inte uppfattades ha lett till lägre arbetslöshet. Fortsatta eftervalsanalyser kommer kunna visa i vilken utsträckning väljarnas missnöje på skolområdet spillt över på andra välfärdsområden.





Referenser till aktuella eftervalsanalyser från Valforskningsprogrammet

Berg, Linda & Henrik Oscarsson (2014). "The Swedish General Election 2014." Electoral Studies (accepted for publication).

Oleskog Tryggvason, Per (2014). Vikten av vikter: Sammanställning av viktade resultat från SVTs vallokalsundersökning 2014. Valforskningsprogrammets arbetsrapportserie. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 2014:13.

Oscarsson, Henrik (2015a). Valanalys för europaparlamentsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.

Oscarsson, Henrik (2015b). Valanalys för riksdagsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.

Martinsson, J., Dahlberg, S., & Christensen, L. (2013). Change and Stability in Issue Ownership: The Case of Sweden 1979-2010. In S. Dahlberg, H. Oscarsson & L. Wängnerud (Eds.), Stepping Stones. Research on Political Representation, Voting Behavior, and Quality of Government. University of Gothenburg: Department of Political Science.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Läge att kommentera det nya politiska läget Henrik!

Nyval om drygt 106 dagar.... Det är dags att börja räkna ner igen... Det kan vara någon dag fel möjligen...

Spännande är bara förnamnet...

Anonym sa...

Har sett två valu i år där 30% av sd förvinner. Så nog behövs viktning.

Lars sa...

"Därför nödvändigt med en tilltagande cirkulär migration t/fr Sverige=Kugghjulet i en långsiktigt bärkraftig ekonomi http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invandrarna-en-vinst-for-sverige_4223101.svd …"

Är du på riktigt? Dagens invandringspolitik är det största misslyckandet i vårt lands historia. Kostnaderna är sociala (med segregation, upplopp etc.), ekonomiska (Sverige har inte tjänat på invandring sedan arbetskraftsinvandringens dagar, och då var vinsten blygsam), politiska etc. Just nu slår asylsökarinvandringen dessutom rekord med skenande kostnader och kommuner som går på knäna. Sverige är på väg mot en systemkollaps och då går du ut och efterfrågar ökad invandring till Sverige? OK, du tycks även efterfråga ökad utvandring. Av välutbildade svenskar som t ex ska skala bananer i Norge får man förmoda då. Man tror inte att det är sant. Och det mot bakgrund av en artikel som handlar om invandring till Sverige historiskt, dvs. om en mot dagens situation helt väsensskild invandring, både till art och omfattning. Då handlade det om efterfrågad arbetskraft och kompetens som hämtades från våra germanska broderfolk företrädesvis. Men inte ens den var oproblematisk, se t ex tyskarnas dominans i de framväxande städerna under medeltiden. Harrisons artikel var kanske gångbar på 1980-talet, när den nya invandringspolitiken skulle säljas in till folket. Men erfarenheterna sedan dess talar ju sitt tydliga språk och gör hans artikel till hopplöst föråldrad och förljugen invandringspropaganda som i bästa fall är naiv och i värsta rent landsförrädisk.