16 maj 2014

Inför EUP-valet 2014: Del 7 Ickeröstarna förklarar sig

I Europaparlamentsvalundersökningen 2009 ställde vi som vanligt i Valundersökningssammanhang en helt öppen fråga till alla som uppgav att de inte röstat i EUP-valet. Icke-röstarnas egna motiveringar kan grovt kategoriseras i fem huvudgrupper av svar och rangordnas på följande sätt (se tabell 3.8): 1) att man har ett alltför lågt intresse för valet (34 procent), 2) att kunskaperna om EU inte är tillräckliga (29 procent), 3) att man hade något slags förhinder – bortrest, sjuk, upptagen (28 procent), 4) att man ogillar den Europeiska unionen och det svenska medlemskapet i EU (11 procent), och 5) att man bedömer valet som oviktigt (5 procent). 

Jämförelser med tidigare Europaparlamentsval visar på flera intressanta trender i icke-röstarnas motiveringar till varför de inte röstar. Motiveringar som har med kunskapsbrist eller ogillande av EU-medlemskapet har blivit mindre vanliga jämfört med det första EUP-valet 1995. Andelen icke-röstare som uppger kunskapsbrist som skäl har minskat från 38 till 29 procent. Negativa åsikter om EU var ett av de vanligaste skälen i premiärvalet 1995 (28 procent) men samlade betydligt färre icke-röstare 2009 (11 procent). Samtidigt har det blivit klart vanligare att motivera icke-röstning med bristande intresse (från 17 till 34 procent) och praktiska förhinder (15 till 28 procent).
Tabell 3.8 Icke-röstarnas motiv till att avstå från att rösta. Resultat från en öppen fråga om varför väljare inte röstade i Europaparlamentsvalen 1995-2009 (procent).

Bristande intresse
Bristande kunskap
Förhinder
Negativa
EU-attityder
Valet är oviktigt






1995
17
38
15
28
10
1999
24
33
20
13
7
2004
25
32
21
12
15
2009
34
29
28
11
5






Diff 2004-2009
+9
-3
+7
-1
-10












Kommentar: Resultaten bygger på en kategorisering av öppna svar på en fråga om väljarnas motiv för att inte delta i Europaparlamentsvalet respektive år. I tabellen redovisas andelen icke-röstare som nämnt de olika motiven bland icke-röstare som besvarat frågan.

Ett andra sätt att spåra utvecklingen över tid är att jämföra svaren från en intervjufråga med färdiga svarsalternativ där vi ber intervjupersonerna be­döma hur viktigt olika saker var för beslutet att inte delta i Europaparl­a­mentsvalet. Det i särklass vanligaste skälet är att icke-röstarna inte känner sig tillräckligt insatt i vad EU-parla­ments­valet handlar om. Sextio­sex procent av icke-röstarna uppger att kunskaps­brist är ett gan­ska viktigt eller ett av de absolut viktigaste skälen till varför de av­stod från att rösta. Denna nivå har pendlat kring 70 pro­cent vid samt­liga fyra undersökningstillfällen.


Tabell 3.9 Motiv till icke-röstning vid valen till Europaparlamentet 1995, 1999, 2004 och 2009. Andel icke-röstare som nämnde respektive motiv som ett av det absolut viktigaste eller ett ganska viktigt motiv för att inte rösta (procent).

1995
1999
2004
2009





inte tillräckligt insatt i vad EUP-valet handlar om
71
66
72
66
inte intresserad av EU-frågor
36
46
46
43
inte intresserad av politik
31
38
39
41
upptagen/bortrest/sjuk/olyckshändelse
19
26
31
34
negativ till EU
45
40
41
26





EU-parlamentsvalet är inte viktigt
36
30
38
24
inte överens i EU-frågor med det parti jag annars
   tycker bäst om

22

16

19

16
krångligt med personröstning
27
15
18
15
ingen möjlighet att rösta på enbart EU-positiva kandidater eller på enbart EU-negativa kandidater i mitt parti

12

9

13

11






Kommentar: Intervjufrågan löd: ”Hur viktiga var följande skäl till att Du inte röstade i EU-parlamentsvalet?” För varje skäl erbjöds fyra svarsalternativ: ett av de absolut viktigaste skälen, ganska viktigt skäl, inte särskilt viktigt skäl och inte alls viktigt skäl. För fler detaljer hänvisas till Oscarsson & Holmberg (2010) Väljarbeteende i Europaval. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Ett skäl för icke-röstning som blivit klart mindre vanligt i samband med 2009 års Europaparlamentsval var som väntat ”negativ till EU”. Al­drig tidigare har ett Europaparlamentsval ägt rum under en period då svenska folkets inställning till EU och det svenska EU-med­lem­ska­pet varit så positiv (jämför analyserna i kapitel 6 och 7 i denna volym). Endast tjugosex procent av icke-röstarna 2009 upp­gav en negativ EU-åsikt som ett viktigt skäl. Det näraliggande skälet att man inte är överens i EU-frågor med det parti man tycker bäst om var dock ungefär lika vanligt som i samband med de tidigare EUP-valen (16 procent).

Analyserna bekräftar att även icke-röstarna bedömer EUP-valen som allt viktigare val. Andelen som framförde skälet att ”EU-par­la­ments­valen inte är viktiga” som motiv för icke-röstning minskade från 38 pro­cent 2004 till 24 procent 2009.

12 maj 2014

Inför EUP-valet 2014: Del 6: Opinionsläget

Nu har jag och Per Oleskog Tryggvason ställt samman den första sammanvägningen (Mätningarnas Mätning) som bygger på publicerade opinionsundersökningar inför Europaparlamentsvalet 2014. Fem mätningar ligger till grund för resultaten. Sena mätningar och stora mätningar väger tyngre än tidiga mätningar och små mätningar. Mer information om metodiken bakom sammanvägningen finns under fliken "Mätningarnas Mätning" på den här bloggen.



Resultaten visar att det är tre partier som ligger extremt nära fyraprocentspärren (jo, det finns en sådan även i Europaparlamentsval). Centerpartiet och Kristdemokraterna skattas precis kring fyra procent (4,1 respektive 3,9 procent). Succétippade Feministiskt initiativ får i sammanvägningen 3,3 procent och har en bit kvar till spärren. Piratpartiet som försvarar två mandat i Europaparlamentet når 1,7 procent i vår sammanvägning. Miljöpartiet och Folkpartiet ligger högre i mätningarna inför EP-valet än vad de gör i den nationella opinionen. Och Socialdemokraterna går hyfsat i oppositionsställning medan det regeringsbärande Moderaterna gör sämre ifrån sig. Med andra ord är det som det brukar vara i Europaparlamentsvalsammanhang.


Beräknar man en mandatfördelning på resultaten från sammanvägningen (jag har ett excelblad för detta om du är intresserad, gå annars in på Valmyndighetens hemsida) blir det följande 20 kandidater som vinner representation i Europaparlamentet (under förutsättning förstås att väljarna inte förändrar sina partiers ordning av kandidaterna genom sitt personröstande). Socialdemokraterna tar sju mandat (nr 1, 3, 6, 7, 10, 18 och 19). Moderaterna tar fem mandat (nr 2, 5, 11, 14 och 20). Miljöpartiet tar 3 mandat (4, 8 och 16). Folkpartiet tar två mandat (nr 7 och 17). Centerpartiet tar mandat nr 15. Sverigedemokraterna tar mandat 12. Vänsterpartiet tar mandat 9 (nära att sista mandatet gick till V i den här mandatfördelningsberäkningen).



Mätningarna är spretigare än vad vi är vana vid i samband med nationella val. Många har ännu inte bestämt sig. Valrörelserna inför EP-val är kortare. Startsträckan är längre än i nationella val. Med de nya mätningarna vet vi ännu lite mer om hur det kan komma att sluta.

Det är bara 13 dagar kvar till EP-valet. Valdeltagandet ser ut att bli högre än 2009 av inströmningen av förtida röster att döma. Tidiga mätningar av röstviljan visade samma sak. Spännande dagar att vänta!







Resultat av valtipset inför Europaparlamentsvalet

Hej!
Tack alla som tippade valresultatet i det kommande Europaparlamentsvalet den 25 maj. Nedan ser ni en kort sammanställning av hur ni tippade. Mina bloggläsare -- som för övrigt inte är representativa för någonting alls -- tippar att det blir något högre valdeltagande än sist, att såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna klarar fyraprocentspärren och att Sverigedemokraterna tar mandat.


Totalt var det närmare 200 av mina bloggläsare som lämnade in ett valtips. Tack igen! Efter valet den 25:e maj får vi se vem vinnaren blir. Den som kommer närmast valresultatet (mätt som summerade avvikelser i procentenheter) vinner. Hamnar man på lika avstånd från valresultatet gäller valdeltagandet som utslagsfråga. Lika även då, ja då gäller det tidigast inlämnade tipset. Håll utkik!