06 juli 2014

Folkpartiets opinionsutveckling 2001-2013

Det här blogginlägget är samförfattat med Per Oleskog Tryggvason.

Valforskningsprogrammets rapport om Folkpartiets opinionsutveckling 2001-2013 hittar du här.

Språktestsvalet 2002
När man blickar tillbaka på Folkpartiets opinionsutveckling 2001-2013 kan man inte hjälpa att blicken förs mot det för Folkpartiet fantastiska valåret 2002. Det var året då Moderaternas opinionssiffror kollapsade samtidigt som Folkpartiet, i samband med förslaget om språktest för svenskt medborgarskap, exploderade i opinionen kort före valet. Med svenska mått mätt var förändringen under valrörelsen den gången dramatisk; Folkpartiets spurtvinster under valrörelsen är den största i svensk valrörelsehistoria (läs mer om partiernas spurtvinster och -förluster i Oscarsson & Holmberg 2013 "Nya svenska väljare").

Skrollar vi igenom den 65 sidor långa rapporten ser vi att Folkpartiet lyckades vinna nya väljare 2002 i nästintill samtliga sociodemografiska bagrundsgrupper. Sedan dess har partiets opinionsutveckling i de nationella SOM-undersökningarna varit en kontinuerlig dal, som under de senaste åren planat ut och stannat av.



Äldre och högutbildade folkpartiets bästa vänner? 
Folkpartiet har under hela perioden 2001-2013 haft betydligt större stöd bland högutbildade jämfört med lågutbildade. De här utbildningsskillnaderna har bestått både när partiet gått framåt och bakåt i opinionen. Under senare år har partiet fått ytterligare en lojal sympatigrupp i de över 65 år. Från valåret 2010 har 65+ varit partiets starkaste åldersgrupp, där man stöttats av omkring 8 procent. Starkast är stödet bland äldre kvinnor (se sid 10 i rapporten) samtidigt som man tappat bland de yngsta väljarna.





Moderaterna populärast bland FP-sympatisörerna 
När det kommer till vilket parti som Folkpartiets sympatisörer tycker bäst om är det Moderaterna som samlar klart högst popularitetspoäng (ett medelvärde på +18 på en skala från -50 till +50 i 2013 års mätning). Även om Moderaterna är ohotade i toppen så finns det sedan 2010 en trend att Socialdemokraterna blir allt mer gillade bland folkpartister. Socialdemokraternas genomsnittliga popularitetspoäng har under tidsperioden stigit från -10 till +3, vilket är ett högre värde än vad Allianslollegan Kristdemokraterna fick (+1) 2013. Också Miljöpartiet har under senare år varit relativt populärt bland folkpartister då man haft positiva popularitetsvärden sedan 2010.



04 juli 2014

Vänsterpartiets opinionsutveckling 2001-2013

Detta blogginlägg är samförfattat med Per Oleskog Tryggvason.

Du laddar ned hela partirapporten för Vänsterpartiet från Valforskningsprogrammets hemsida här. http://www.valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1489/1489643_utvecklingen-av-partisympatier-2001-2013-v--nsterpartiet.pdf. Nedan kan du läsa om några resultat som vi tyckte var särskilt spännande i den här rapporten.


En gång ett parti för kvinnor och unga?
Två intressanta tidsserier som är värda att lyfta fram i Vänsterpartiets opinionsutveckling är den över kön och den över ålder. I början av vår mätserie är det tydligt att Vänsterpartiet har två av sina starkaste grupper bland kvinnor och bland de allra yngsta (16-29 år). Vänsterpartiets starkaste grupp alla kategorier är unga kvinnor (24 procent 2001, se sid 10 i rapporten).  Detta mönster kvarstår fram till 2006 även om opinionsstödet alltjämt sjunker, men därefter händer något. Från och med 2006 är Vänsterpartiet lika populärt bland män som bland kvinnor och de klara åldersskillnader som fanns i början av 2000-talet suddas ut i och med att partiet tappar både bland de yngsta, men också bland den yngre medelåldern (30-49 år). Mest dramatiskt är tappet av de forna kärntrupperna, de unga kvinnorna. I 2013 års mätning är partiet faktiskt något mer populärt bästa parti bland män mellan 50 och 64 år (8 procent) än bland kvinnor 16-29 (7 procent). Vid en bredvidläsning av vår rapport om Miljöpartiet som släpptes tidigare i veckan är det ingen vågad gissning av Miljöpartiet lyckats kapitalisera på Vänsterpartiets tidigare väljargrupper.


 


Politiskt intresserade och aktiva
För att göra en bra valrörelse krävs att partierna lyckas väcka engagemang och intresse hos sina kärnväljare så att man ser till att de som sympatiserar med partiet faktiskt också går och röstar. Sett utifrån det här perspektivet är tidsserierna över stödet i olika grupper av politiskt intresse och politisk diskussionsfrekvens en glad läsning för Vänsterpartiet. Av de som 2013 sa sig vara ”mycket politiskt intresserade” uppgav 16 procent Vänsterpartiet som bästa parti. Samma överrepresentation, om än inte lika stor (12 procent) återfinns i gruppen som anger att de diskuterar politik ”någon gång i veckan eller oftare”.  




Jonas Sjöstedt inget rött skynke?
Ser vi till populariteten hos Vänsterpartiets fyra senaste partiledare så har Jonas Sjöstedt siffror helt i klass med vad Gudrun Schyman hade i slutet av sin partiledarkarriär (se sid 60).

I förhållande till sin företrädare Lars Ohly är Jonas Sjöstedt inte bara mer populärare bland de egna (se sid 63). Han väcker framförallt inte lika hög grad av antipati hos borgerliga sympatisörer som Ohly en gång gjordeDetta kan innebära att de borgerliga partierna får svårare att använda Vänsterpartiet – eller i vart fall deras ledare – som ett rött skynke under höstens valrörelse.


03 juli 2014

Moderaternas opinionsutveckling 2001-2013

Det här blogginlägget har samförfattats med Per Oleskog Tryggvason.

Det är Moderaternas dag i Almedalen idag och nu släpper vi partirapporten om partiets opinionsutveckling 2001-2013. Data är hämtade från de årligen återkommande SOM-undersökningarna. Analyserna utgör ett led i Valforskningsprogrammets forskning som en förberedelse inför valåret 2014. Rapporterna för de åtta riksdagspartierna är identiska till sitt innehåll.

Du hittar hela rapporten här. Nedan finns en kort kommentar om några av bilderna.

Moderaterna starkare bland de välbärgade i samhället
Moderaterna är starkare bland män, privatanställda, företagare och höginkomsttagare än bland kvinnor, offentliganställda, arbetare och låginkomsttagare. Så långt finns det inte några stora överraskningar i materialet. Det som är värt att lyfta fram är stabiliteten i dessa mönster. Trots att Moderaterna förändrats från ett parti med 12 procents stöd 2002 till som mest 34 procent i 2011 års undersökning, består huvudmönstren i materialet.




Kraftigt försvagade antipatier för Miljöpartiet bland M-sympatisörer.
De moderata sympatisörernas gillande av andra partier är också stabilt över tid, med undantag av sympatierna för Miljöpartiet. M-sympatisörernas genomsnittliga sympatipoäng på en ogillar-gillarskala från -50 till +50 har förändrats dramatiskt från -25 år 2001 till +1 2011 (i nivå med sympatierna för Kristdemokraterna). Sedan 2011 har sympatierna för MP fallit tillbaka något men förändringen under 00-talet är ändå remarkabel. 


Sverigedemokraterna är ett lika impopulärt parti som Vänsterpartiet bland Moderaternas sympatisörer. I den senaste SOM-undersökningen 2013 hade SD en popularitetspoäng på -22 och Vänsterpartiet -27 bland M-sympatisörerna. 

Läs mer om Valforskningsprogrammet på vår hemsida www.valforskning.pol.gu.se. 

02 juli 2014

Miljöpartiets opinionsutveckling 2001-2013

Det här blogginlägget är samförfattat med Per Oleskog Tryggvason. Precis som med övriga partirapporter den här Almedalsveckan laddar du ned hela rapporten om MPs opinionsutveckling från Valforskningsprogrammets hemsida. Direktlänken här.

Miljöpartiet, ett parti för unga, kvinnor och storstadsbor 
I 2001 års SOM-undersökning var Miljöpartiet ett parti som hade lika stort stöd bland de som var bosatta på landsbyggden, i någon mindre eller mellanstor stad eller i någon av våra tre största städer. År 2013 var bilden en helt annan. Från och med 2004 så har Miljöpartiet opinionsstöd vuxit betydligt mer bland de som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö jämfört med övriga landet. Även om partiet också gått fram utanför storstäderna så är det inget vågat uttalande att idag beskriva Miljöpartiet som ett storstadsparti. Något som bland annat visade sig i Europaparlamentsvalet tidigare i vår där Miljöpartiet blev största parti både i Stockholm och i Göteborg, samt näst största parti i Malmö.  





Miljöpartiet har också vuxit avsevärt i gruppen kvinnor och bland yngre. I SOM-undersökningen 2001 var det 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna som hade Miljöpartiet som bästa parti. I mätningen 2013 hade gapet mellan könen vuxit i så måtto att partiet samlade sympatierna hos 8 procent av männen och hela 14 procent av kvinnorna. Samma tendens finns om vi ser till partiets sympatiutveckling i olika åldersgrupper. Miljöpartiet gör bäst ifrån sig bland de allra yngsta (16-29 år) och har svårare att samla sympatier i de äldre (och mer röstbenägna) grupperna. I 2013 års mätning hade partiet stödet av 7 procent av de över 65 år samtidigt som man nästan samlade en femtedel av sympatierna hos dem mellan 16-29. Starkast går partiet i gruppen unga kvinnor (se sid 10 i rapporten) där man har stöd av 23 procent av de svarande.








Språkrören populära, men inte i klass med Wetterstrand
Båda Miljöpartiets språkrör, Gustav Fridolin och Åsa Romson står sig väl i förhållande till övriga partiledare när det kommer till popularitet och har båda positiva siffror (0 för Romson och +5 för Fridolin där skalan går från -50 till +50) i 2013 års SOM-undersökning. Men ingen av språkrören kan mäta sig med Maria Wetterstrands forna popularitet. Varken hos samtliga svarande eller bland de egna sympatisörerna (jmf sid 60 och sid 63 i rapporten).




MP populära inte bara bland de egna
Sedan 2005 har Miljöpartiet inte bara ökat sitt sympatistöd bland samtliga svarande (se sid 5 i rapporten). Partiet har också blivit allt mer populärt hos de andra partiernas sympatisörer. Bland rödgröna sympatisörer (V, S eller MP) har partiet sedan 2004 gått från en popularitetssiffra på 0 till +20 i 2013 års mätning. Samma tendens finns hos borgliga sympatisörer. Under samma tidsperiod har Miljöpartiets popularitet här vuxit från -22 till -4.



Sugen på ännu mer?
Ta del av fler analyser av Miljöpartiets väljare i boken "Nya svenska väljare" av Sören Holmberg och Henrik Oscarsson. En sammanställning av partiernas röststöd i olika väljargrupper finns också i rapporten "Väljarnas partier 1956-2010" som du laddar ned.här. Du kan också ladda ned en historisk sammanställning av partiernas sakfrågeåsikter 1956-2010 från Valforskningsprogrammet här.

01 juli 2014

Sverigedemokraternas opinionsutveckling 2001-2013

Valforskningsprogrammets tredje partirapport den här Almedalsveckan handlar om Sverigedemokraternas opinionsutveckling 2001-2013. Datamaterialet kommer från de årligen återkommande SOM-undersökningarna. I rapporten presenteras en hel del nyheter om utvecklingen av SDs stöd i olika grupper som tidigare inte redovisats i form av tidsserier.

Det här blogginlägget är samförfattat med Per Oleskog Tryggvason.

Två spännande tidsserier kan lyftas fram. Den första gäller hur opinionsstödet för Sverigedemokraterna har förändrats i grupper med olika inställning till flyktingmottagning. Den visar att tillväxten för SD uteslutande äger rum i väljargrupper som har en negativ inställning till förslaget att ta emot färre flyktingar. Bland de svenskar som anser att förslaget är dåligt har Sverigedemokraterna vuxit från 0 procent 2001 till 19 procent hösten 2013.



En andra tidsserie har med upplevd systemlegitimitet att göra, det vill säga hur nöjd man är med hur demokratin fungerar i Sverige. Sverigedemokraternas opinionstillväxt är här tydligt koncentrerad till missnöjda grupper. I den visserligen relativt lilla gruppen som inte alls är nöjd med den svenska demokratin har SDs opinionsstöd vuxit dramatiskt från 2 procent 2001 till 37 procent 2013. En liknande utveckling finns att ta del av i rapporten när det gäller allmänt politikerförtroende och förtroende för riksdagen och regering.






Läs på ännu mer om SDs sympatisörer
Läs en årsgammal analys av SDs opinionsutveckling i inledningskapitlet till boken "Vägskäl. SOM-rapport 59". Ta del av en färsk analys av Sverigedemokraternas sympatisörer signerad Anders Sannerstedt i den nysläppta forskarantologin "Mittfåra & Marginal. SOM-rapport 61".