Inlägg

Visar inlägg från 2015

Ett nytt samhällskontrakt: Den nya konstitutionella kosmopolitiska nationalismen

Nationen är tillbaka med full kraft i den svenska samhällsdebatten, skriver statsvetaren Andreas Heinö Johansson i GP idag under rubriken "Sverige behöver omvandlas till invandrarland". Heinö Johanssons text är ännu en illustration av det stora behovet av en ny nationell samling kring Sverige som projekt. Vilsenhet och villrådighet om vad själva idén med Sverige egentligen är kännetecknar vår tid. Denna obalans söker nu en ny jämvikt. En ny tydlighet. 

Jag har länge varit övertygad om att vi behöver backa tillbaka och diskutera själva grundvalarna för vårt samhälle. Back to basics. Vi har ett samhälle ihop! Våra grundlagar ger viktig vägledning i detta återvändande. Grundlagarna berättar om samhällskontraktet mellan alla människor som finns i Sverige. Grundlagarna har en högre valör än annan lagstiftning eftersom de inte kan ändras lika lätt som andra lagar. I de senaste förändringarna har språket moderniserats och grundlagen fått mer normerande inslag. Det betyder att texter…

Göteborgarna och trängselskatteomröstningen 2014

Bild
Det här inlägget är samförfattat med Dennis Andersson.


Alla dessa valär namnet på den forskarantologi #64 från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som släpps idag. I boken genomför Dennis Andersson och jag en analys av hur göteborgarna röstade i den folkomröstning om trängselskatt som genomfördes samtidigt med de allmänna valen i september 2014. Femtiosex komma nio procent av göteborgarna röstade nej till att "trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014".


Stora regionala skillnader i röstning
Vi konstaterar till en början att det var stora skillnader i röstning mellan olika delar av Göteborg. Medan en majoritet av göteborgarna i centrum röstade ja röstade göteborgarna i de övriga tre valkretsar nej till trängselskatt. De officiella valresultaten visar att de distrikt som ställde sig mest positiva till trängselskatt alla låg i innerstaden. I valdistrikten Centrum Olofshöjd och Centrum Mossen röstade tre av fyra göteborgare för att fortsätta trängse…

Är det verkligen sant? Om behovet av källkritik i informationssamhället

Bild
Ädelost hör julen till. Tillsammans med lite pepparkaka och glögg blir det en bra vickning. Varje gång jag hör ordet associerar jag till grundläggande källkritik. Det beror på att 'ädelost' fungerar som en utmärkt minnesregel för de källkritiska principerna. Mer av källkritik behövs sannerligen i ett informationssamhälle där varje samhällsmedborgare behöver rusta sig för att hålla sitt eget informationsflöde fritt från utsagor med tveksam förankring i verkligheten.
Dynamiken i spridningen av rykten, missuppfattningar och vandringssägner har fått helt nya dimensioner när vi marinerar oss i informationsflödena dagarna i ända. "Råttan i pizzan 2.0" -- som till exempel historier om vita skåpbilar som just synts i området -- sprids idag blixtsnabbt i sociala medier. Och som folklivsforskaren Bengt af Klintberg uttryckte det i en radiointervju förra veckan: dementier får tyvärr aldrig samma spridning som de ursprungliga ryktena. Oavsett om det handlar om klickm…

Demokratins rätt att ta till svärdet

Bild
Med vilka medel kan en demokratisk rättsstat försvara sig mot inre och yttre fienden utan att dess själ går förlorad? Hur stora inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter kan vara okej om målet är att skydda den demokratiska rättsstaten? Och var går egentligen gränsen för när de värden vi sagt oss vilja skydda och försvara inte längre finns kvar. När blir skyddet av demokratin inte längre meningsfull?



För den danske juristen och rättsfilosofen Alf Ross i klassikern "Varför demokrati?" från 1946(1948) är svaret givet. Han såg inga hinder för en demokratisk rättsstat att försvara sig med alla medel mot inre och yttre hot. Krigsåren hade i många demokratiska länder medfört avsevärda avsteg från fri- och rättigheter. De krigande demokratiska staternas användande av tvångsmedel som post- och paketkontroll, censur, åsiktsregistrering och telefonavlyssning blev en del av krigföringen som sannolikt också hade ett stort opinionsstöd i de krigsdrabbade befolkningarna.

”Våld kan…

SOM-undersökningen 2015 är i fält

Bild
Varje höst sedan 1986 genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet stora enkätundersökningar till slumpmässiga urval av svenska folket. I år genomförs den trettionde nationella SOM-undersökningen. Alla som är folkbokförda i Sverige mellan 16-85 år har samma möjligheter att bli utvalda: en chans på ungefär 424. Kanske tillhör du dem som har fått SOM-institutets inbjudan med min underskrift på i din brevlåda nyligen?


Slumpen är vår bästa vän
SOM-undersökningarna vilar på en solid vetenskaplig metod som är mycket enkel att förklara. I den nationella undersökningen låter vi slumpen välja ut 17 000 personer från en enorm lista över alla folkbokförda i åldrarna 16-85 år. Som bekant är slumpen blind. Eftersom alla har lika stor chans att komma med i urvalet har vi ett obundet slumpmässigt urval. Det är detta sannolikhetsurval som gör det möjligt att dra slutsatser om alla folkbokförda i åldrarna 16-85 år.

Sverige är ett av de få länder i världen där det alls är möjligt att dra fungerand…

Årsdagen av riksdagsvalet 2014

Bild
Idag är det ett år sedan Riksdagsvalet 2014. Var står vi idag när det gäller tolkningar av vad som egentligen hände? Analyser av de omfattande datainsamlingar som genomfördes under förra året har hittills givit oss en del pusselbitar. Men på många sätt är slutsatserna ännu omogna. Bra forskning tar tid. En hel cykel av analyser väntar på att genomföras under vintern innan vi effektivt kan jämföra riksdagsvalet 2014 med alla de andra sjutton (!) valen för vilka vi har data om väljarbeteende i Sverige. Såsmåningom när hela pusslet är lagt kan vi effektivt skriva ett stycke svensk politisk samtidshistoria. Och då kommer vi vara långt gångna i innervarande mandatperiod.

Vi är inne i en strid ström av avrapporteringar bland annat i Valforskningsprogrammets rapportserie, i Nationalencyklopedins årsbok och i SCBs skriftserie Demokratistatistik. På Demokratidagen den 1 oktober släpper vi rapporten "Supervalåret 2014". Därefter ytterligare en avrapportering framåt jul. Tillsammans me…