Inlägg

Visar inlägg från december, 2015

Ett nytt samhällskontrakt: Den nya konstitutionella kosmopolitiska nationalismen

Nationen är tillbaka med full kraft i den svenska samhällsdebatten, skriver statsvetaren Andreas Heinö Johansson i GP idag under rubriken "Sverige behöver omvandlas till invandrarland". Heinö Johanssons text är ännu en illustration av det stora behovet av en ny nationell samling kring Sverige som projekt. Vilsenhet och villrådighet om vad själva idén med Sverige egentligen är kännetecknar vår tid. Denna obalans söker nu en ny jämvikt. En ny tydlighet. 

Jag har länge varit övertygad om att vi behöver backa tillbaka och diskutera själva grundvalarna för vårt samhälle. Back to basics. Vi har ett samhälle ihop! Våra grundlagar ger viktig vägledning i detta återvändande. Grundlagarna berättar om samhällskontraktet mellan alla människor som finns i Sverige. Grundlagarna har en högre valör än annan lagstiftning eftersom de inte kan ändras lika lätt som andra lagar. I de senaste förändringarna har språket moderniserats och grundlagen fått mer normerande inslag. Det betyder att texter…

Göteborgarna och trängselskatteomröstningen 2014

Bild
Det här inlägget är samförfattat med Dennis Andersson.


Alla dessa valär namnet på den forskarantologi #64 från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som släpps idag. I boken genomför Dennis Andersson och jag en analys av hur göteborgarna röstade i den folkomröstning om trängselskatt som genomfördes samtidigt med de allmänna valen i september 2014. Femtiosex komma nio procent av göteborgarna röstade nej till att "trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014".


Stora regionala skillnader i röstning
Vi konstaterar till en början att det var stora skillnader i röstning mellan olika delar av Göteborg. Medan en majoritet av göteborgarna i centrum röstade ja röstade göteborgarna i de övriga tre valkretsar nej till trängselskatt. De officiella valresultaten visar att de distrikt som ställde sig mest positiva till trängselskatt alla låg i innerstaden. I valdistrikten Centrum Olofshöjd och Centrum Mossen röstade tre av fyra göteborgare för att fortsätta trängse…

Är det verkligen sant? Om behovet av källkritik i informationssamhället

Bild
Ädelost hör julen till. Tillsammans med lite pepparkaka och glögg blir det en bra vickning. Varje gång jag hör ordet associerar jag till grundläggande källkritik. Det beror på att 'ädelost' fungerar som en utmärkt minnesregel för de källkritiska principerna. Mer av källkritik behövs sannerligen i ett informationssamhälle där varje samhällsmedborgare behöver rusta sig för att hålla sitt eget informationsflöde fritt från utsagor med tveksam förankring i verkligheten.
Dynamiken i spridningen av rykten, missuppfattningar och vandringssägner har fått helt nya dimensioner när vi marinerar oss i informationsflödena dagarna i ända. "Råttan i pizzan 2.0" -- som till exempel historier om vita skåpbilar som just synts i området -- sprids idag blixtsnabbt i sociala medier. Och som folklivsforskaren Bengt af Klintberg uttryckte det i en radiointervju förra veckan: dementier får tyvärr aldrig samma spridning som de ursprungliga ryktena. Oavsett om det handlar om klickm…

Demokratins rätt att ta till svärdet

Bild
Med vilka medel kan en demokratisk rättsstat försvara sig mot inre och yttre fienden utan att dess själ går förlorad? Hur stora inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter kan vara okej om målet är att skydda den demokratiska rättsstaten? Och var går egentligen gränsen för när de värden vi sagt oss vilja skydda och försvara inte längre finns kvar. När blir skyddet av demokratin inte längre meningsfull?



För den danske juristen och rättsfilosofen Alf Ross i klassikern "Varför demokrati?" från 1946(1948) är svaret givet. Han såg inga hinder för en demokratisk rättsstat att försvara sig med alla medel mot inre och yttre hot. Krigsåren hade i många demokratiska länder medfört avsevärda avsteg från fri- och rättigheter. De krigande demokratiska staternas användande av tvångsmedel som post- och paketkontroll, censur, åsiktsregistrering och telefonavlyssning blev en del av krigföringen som sannolikt också hade ett stort opinionsstöd i de krigsdrabbade befolkningarna.

”Våld kan…