20 september 2015

SOM-undersökningen 2015 är i fält

Varje höst sedan 1986 genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet stora enkätundersökningar till slumpmässiga urval av svenska folket. I år genomförs den trettionde nationella SOM-undersökningen. Alla som är folkbokförda i Sverige mellan 16-85 år har samma möjligheter att bli utvalda: en chans på ungefär 424. Kanske tillhör du dem som har fått SOM-institutets inbjudan med min underskrift på i din brevlåda nyligen?


Slumpen är vår bästa vän
SOM-undersökningarna vilar på en solid vetenskaplig metod som är mycket enkel att förklara. I den nationella undersökningen låter vi slumpen välja ut 17 000 personer från en enorm lista över alla folkbokförda i åldrarna 16-85 år. Som bekant är slumpen blind. Eftersom alla har lika stor chans att komma med i urvalet har vi ett obundet slumpmässigt urval. Det är detta sannolikhetsurval som gör det möjligt att dra slutsatser om alla folkbokförda i åldrarna 16-85 år.

Sverige är ett av de få länder i världen där det alls är möjligt att dra fungerande sannolikhetsurval på det här sättet. Det finns alltså ingen som helst anledning att nöja sig med något annat än befolkningsurval. Vi har ett register för totalbefolkningen (RTB) som uppdateras fortlöpande, och här finns postadresser till alla folkbokförda. Förmånen att kunna dra renläriga statistiska sannolikhetsurval från en urvalsram som nästan helt saknar täckningsfel ger en mycket god grund för god datakvalitet. Trots ett relativt stort bortfall -- som kräver omfattande analyser och hänsyn vid slutsatsdragningar -- har de helt oviktade rådata från en SOM-undersökning en förbluffande hög träffsäkerhet på exempelvis ett valresultat i ett svenskt riksdagsval. Klart bättre än alla opinionsinstitut. Orsaken är, menar jag, att det görs ett ordentligt befolkningsurval.

Hur mår Sverige?
De tvärvetenskapliga SOM-studierna har sedan starten 1986 kommit att bli en viktig del av kunskapsförsörjningen till samhället när det gäller föreningsliv, fritidsvanor, tillit, värderingar, medievanor och politiska preferenser. Vi kan använda dem för att undersöka demokratins, samhällets och svenskarnas hälsotillstånd: Hur mår Sverige?

I statistiska undersökningar kan en utvald respondent inte ersättas med någon annan. Det strider mot grundprinciperna bakom sannolikhetsurval, likaväl som det strider mot demokratiska principer om politisk jämlikhet. Det är den som blivit utvald som behöver svara på undersökningen. Vi får in nästan alla svar före den 1 november. Men alla har inte möjlighet att svara så snabbt. Därför behöver vi skicka ut många påminnelser. Fältperioden för SOM-undersökningarna är närmare 150 dagar.

Årets enkäter hoppas vi upplevs som luftigare, kortare, mer varierade och mer underhållande av årets respondenter. När enkäten fyllts i behöver den postas i svarskuvertet vi skickar med. Du hittar din närmaste gula postlåda genom att följa den här länken.



14 september 2015

Årsdagen av riksdagsvalet 2014

Idag är det ett år sedan Riksdagsvalet 2014. Var står vi idag när det gäller tolkningar av vad som egentligen hände? Analyser av de omfattande datainsamlingar som genomfördes under förra året har hittills givit oss en del pusselbitar. Men på många sätt är slutsatserna ännu omogna. Bra forskning tar tid. En hel cykel av analyser väntar på att genomföras under vintern innan vi effektivt kan jämföra riksdagsvalet 2014 med alla de andra sjutton (!) valen för vilka vi har data om väljarbeteende i Sverige. Såsmåningom när hela pusslet är lagt kan vi effektivt skriva ett stycke svensk politisk samtidshistoria. Och då kommer vi vara långt gångna i innervarande mandatperiod.

Vi är inne i en strid ström av avrapporteringar bland annat i Valforskningsprogrammets rapportserie, i Nationalencyklopedins årsbok och i SCBs skriftserie Demokratistatistik. På Demokratidagen den 1 oktober släpper vi rapporten "Supervalåret 2014". Därefter ytterligare en avrapportering framåt jul. Tillsammans med Sören Holmberg uppdaterar jag under vintern vår sedvanliga väljarbok på svenska, den här gången kallad "Svenska väljare". Samtidigt författas lite mindre tillgängliga skrifter, artiklar och bokkapitel för den internationella publiken och några av de resultaten ska jag försöka tillgängliggöra på sociala medier i en eller annan form.

Valutgången
För den icke så minnesgode: Så här slutade riksdagsvalet 2014. De enda rejäla förändringarna av mandatfördelningen gäller Moderaterna (-23 mandat) och Sverigedemokraterna (+29 mandat). Valdeltagandet ökade för tredje valet i rad till 85,81 procent!

 

En dryg tredjedel av väljarna bytte parti
De största väljarströmmarna mellan 2010 och 2014 års val gick från Moderaterna till Sverigedemokraterna. Det kan du läsa mer om genom att följa länken under figuren.  Fortfarande håller analysen jag gjorde i höstas angående vilka M-väljare som bytte till SD och varför.

Källa: Svenska valundersökningar 1956-2014. SCB/Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. http://scb.se/Statistik/ME/ME0106/_dokument/Valundersokningar-2014-PM.pdf 


Valet handlade om skolan!
Pisa-valet. Fram till december, regeringens nederlag i budgetomröstningen och Decemberöverenskommelsen var valet självklart. Skolorna tronade i ensamt majestät på väljarnas dagordning i samband med riksdagsvalet. När man berättar om det idag är det knappt att man blir trodd. Men så var det. Skolan blev den välfärdsfråga som hjälpte till att tilta initiativet över i rödgrön favör. Vi väntar fortfarande på en mer komplett analys. Visst var migrationsfrågorna också viktiga, framför allt för väljarströmmarna från M till SD. Migrationsöverenskommelsen mellan MP och de borgerliga partierna kan ha kostat Alliansen regeringsmakten när vi skriver den politiska historien.


 Källa: SOM-undersökningen 2014. Liknande listor finns från flera andra källor. Även i SVTs vallokalundersökning var utbildning på toppen av dagordningen.

Publikationer so far

  • Berg, Linda & Rutger Lindahl (2014). Flernivåidentifikation och EU-attityder över tid. I Berg, Linda & Rutger Lindahl, Red. (2014). Förhoppningar och farhågor: Sveriges första 20 år som medlem i EU. Göteborgs universitet, CERGU.
  • Boije, Edvin (2014). Valrörelsepanelen. En första resultatrapport. Valforskningsprogrammets arbetsrapportserie. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
  • Boije, Edvin, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (2015). Consideration Ses for Party Choice: Size, Content, Stability, and Relevance. Swedish National Election Studies working paper series. Oscarsson, Henrik. University of Gothenburg, Department of Political Science.
  • Oleskog Tryggvason, Per (2014). Vikten av vikter: Sammanställning av viktade resultat från SVTs vallokalsundersökning 2014. Valforskningsprogrammets arbetsrapportserie. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 2014:13.
  • Oleskog Tryggvason, Per & Per Hedberg (2015). Swedish national election studies program method report:  Super election edition. Swedish National Election Studies Working paper series 2015:01. Oscarsson, Henrik. University of Gothenburg, Department of Political Science.
  • Oscarsson, Henrik (2014). Tjugo år av svenskaeuropaparlamentsval. I Berg, Linda & Rutger Lindahl, Red. (2014). Förhoppningar och farhågor: Sveriges första 20 år som medlem i EU. Göteborgs universitet, CERGU.
  • Oscarsson, Henrik (2015a). Valanalys för europaparlamentsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.
  • Oscarsson, Henrik (2015b). Valanalys för riksdagsvalet 2014. Nationalencyklopedins årsbok 2014. Stockholm, Nationalencyklopedin AB.
  • Berg, Linda & Andrea Spehar (2011). EU och välfärdens Europa: familj, arbetsmarknad, migration. Malmö: Liber förlag.
  • Berg, Linda & Henrik Oscarsson (2015a) "The Swedish general election 2014." Electoral Studies 38(82-136).
  • Berg, Linda & Henrik Oscarsson, red. (2015b) 20 år med personval. Valforskningsprogrammets rapport 2015:3. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
  • Boije, Edvin, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (2015) Consideration Sets for Party Choice: Size, Content, Stability, and Relevance. Swedish National Election Studies working paper series. Series Editor: Oscarsson, Henrik. University of Gothenburg: Department of Political Science.
  • Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016) “Issue voting structured by left-right ideology”, i Pierre, Jon, Red. (2016) Oxford Handbook of Swedish Politics. London: Oxford University Press.