Inlägg

Visar inlägg från 2016

Svensk immigrationspolitik i retrospekt: representationsgap men utan folklig kritik mot förd politik

Bild
"Vems fel är den havererade immigrationspolitiken?" Det är ett allt vanligare sätt att formulera sig i samhällsdebatten efter November-omsvängningen av svensk immigrationspolitik i spåren av flyktingkatastrofen hösten 2015. Sättet att ställa frågan stärker en verklighetsbild att tidigare förd politik inte fungerat alls, eller ens någonsin. Samtidigt visar frågeställningen ett behov av att söka syndabockar eller åtminstone rimliga förklaringar till hur det kunde bli så fel. De flesta svar söks emellertid inte i dramatiska skeenden i omvärlden som ställt saken på sin spets och lett till omvändelse under galgen. Istället grävs det på hemmaplan. Det är den nationella politiken som varit fel hela tiden. Det främsta argumentet tycks vara att förd politik varit fel eftersom den varit så annorlunda jämfört med andra länder (finns för övrigt en del andra exempel på förd politik i Sverige som också skiljer sig högst väsentligt från andra länder men som vi icke uppfattar som felaktig,…

Väljarnas betyg på svenska regeringar och statsministrar 1968-2014

Bild
I ljuset av flyktingkatastrofer och omsvängningar i asyl- och invandringspolitiken är nu Fredrik Reinfeldts statsministergärning föremål för debatt och revision. Synen på Reinfeldts och hans Alliansregeringars popularitet är på sina håll under omprövning. Uttolkningarna av historien används i en pågående intern maktkamp mellan företrädare från en kosmopolitisk nyliberal borgerlighet -- som Reinfeldt så tydligt var en fanbärare för  -- och en mer traditionalistisk och nationalistisk konservativ borgerlighet.


Regeringen Reinfeldt 2006-2010 fick högsta betyget. Ever.
Därför är det särskilt spännande att kunna systematiskt jämföra Reinfeldt-regeringarnas betyg med tidigare regeringar. Valundersökningarna visar att regeringen Reinfeldt 2006-2010 hade det bästa betyget hittills av de svenska regeringar vi låtit väljarna betygsätta sedan 1979. Genomsnittsbetyget på en skala från -5 till +5 var +1,7 (i figuren multiplicerat med 10 för att undvika fula decimaler), vilket är något bättre än bedö…

Vad svenska väljare kan om politik och varför det spelar roll 1

Bild
I västerländsk idétradition har förnuftet alltid haft något av en särställning. I väl fungerande demokratier förväntas kvaliteten i beslut stå i relation till graden av sofistikation hos beslutsfattaren. Upplysningsidealet gäller givetvis även för väljar­na. Valdemokratins idealmedborgare behöver vara politiskt sofistikerad för att kunna begripa sig på vad som händer i politiken och för att kunna utfö­ra sina två huvuduppgifter – mandatgivande och ansvarsutkrävande – på ett sätt som ligger i linje med hur en re­presen­tativ demokrati är tänkt att fungera. Väljarna bör åtminstone ha tillräck­liga kunskaper för att självständigt kunna matcha sina intressen och åsikter med rätt partier innan de i förtroende delegerar väljar­makt till sina representanter (mandatgivande). På samma sätt bör väljarna vara till­räck­ligt kapabla för att i efterhand kunna utvärdera de styrandes prestationer och upplyst ställa förtroendevalda till svars för (o)upp­nådda politiska resultat (ansvarsutkrävande).


D…

SOM-undersökningen 2016 går i fält

Bild
Under veckan landar inbjudningarna till SOM-undersökningen 2016 i brevlådan hos totalt 30 400 slumpmässigt utvalda 16-85-åringar. Årets undersökningsomgång är den 31:a i ordningen sedan starten 1986 och omfattar en helt ny lokal undersökning i Göteborg (urval 7 000), en regional undersökning i Västsverige (urval 8 000) och en nationell undersökning bestående av inte mindre än sex parallella undersökningar (urval 3 400 x 6). Postenkäterna omfattar mellan 8 och 16 sidor och tar 30-45 minuter att fylla i. Respondenterna kan också välja att besvara sin enkät på webben.


Fältarbetet startar nu och pågår för de flesta undersökningar förbi årsskiftet, precis som vanligt.

Enkätsvaren från SOM-undersökningarna 2016 kommer att ligga till grund för rekordmånga publikationer -- tabellrapporter, uppsatser, artiklar, bokkapitel, antologier och blogginlägg - under nästa år. Vi startar avrapporteringen av undersökningarna i samband med SOM-seminariet som i år anordnas tisdagen den 25 april 2017.


S…

Den svenska partirymden 2016

Bild
Rumsliga modeller som beskriver grundförutsättningarna för aktörers agerande på marknader är en minst hundraårig tradition inom nationalekonomi och statsvetenskap. Anthony Downs bok "An Economic Theory of Democracy" från 1957 är fortfarande den hittills mest citerade inom statsvetenskapen. Rumsliga modeller används flitigt för att beskriva och förklara partikonkurrens och väljarbeteende inom nationalekonomi och statsvetenskap. Uppenbarligen har fruktbarheten bedömts vara tillräckligt god för att spatiala valteorier kunnat överleva (se t ex Oscarsson 1998).


Det svenska partisystemet är ett av världens mest endimensionella. Men vänster-högerdimensionen utmanas från tid till annan av nya skiljelinjer. Idag talar europeiska statsvetare om att fördelningspolitisk vänster-höger fått sällskap av en ny dimension som gäller en framväxande socio-kulturell skiljelinje där globalisering, öppenhet, kosmopolitism, gröna och toleranta värderingar står mot nationalism, traditionalism och auk…

Dramatiskt mer positiv inställning till HBT-rättigheter sedan Millenieskiftet

Bild
Opinionsbildning är i allmänhet elitdriven och tar lång tid. Nya värderingar och attityder sprids från samhällets centrum till dess periferi, från elitgrupperingar så som intresseorganisationer, partier och opinionsledare till folket. Det brukar ibland sägas att eliten inte längre är lika framgångsrik när det gäller att igångsätta den här typen av diffusionsprocesser. Men det finns undantag.

Svenska folkets förändrade inställning till homoadoptioner och HBT-rättigheter är utan tvekan en av de mest genomgripande opinionsförskjutningar som har ägt rum i närtid. Det är ett utmärkt exempel på när värderingar som får fäste i samhällets centrum snabbt vinner större spridning också i befolkningen (idén om opinioners diffusion från centrum till periferin är inspirerad av Johan Galtungs analyser av utrikespolitiska opinioner). Strax före Millenieskiftet var det endast drygt 10 procent -- en av tio svenskar -- som i SOM-institutets återkommande mätningar tyckte att det var ett bra förslag att …

Svenska väljare

Bild
Systematiska analyser av viktiga samhällsfenomen kräver noggrannhet och tar tid. Först nu, i mitten av mandatperioden, kan Valforskningsprogrammet presentera en samlad analys av varför väljarna röstade som de gjorde i 2014 års riksdagsval och sätta valbeteendet i historisk jämförelse med val ända tillbaka till 1956. Boken Svenska väljare av Sören Holmberg och undertecknad är en uppdaterad, uppfräschad och bearbetad version av de traditionella svenskspråkiga väljarböcker som givits ut efter varje val sedan 1976. Vi är övertygade om att de behövs. Som referensböcker. Som kurslitteratur. De rymmer viktiga grundläggande faktaunderlag för diskussioner om svensk samhällsutveckling, valdemokratins hälsotillstånd, valrörelsernas karaktär, och väljarnas bevekelsegrunder för valet av parti.


Resultat av röstsammanräkningar vid valen har stor betydelse men är samtidigt mycket svårtolkade. Signalerna väljare sänder till det representativa demokratiska systemet är starka men diffusa. Vad betyder det…

Ketchupeffekt i tabellfabriken

Bild
För den som vill förkovra sig i opinions- och väljarforskning under sommaren finns utmärkta möjligheter. På kort tid har jag varit med om att sammanställa en lång rad kapitel, rapporter och böcker som handlar om val, opinion, medier, demokrati och väljarbeteende. Jag är övertygad om att det räcker till att inspirera många idéer, tankar och analyser där i hängmattan.
Lagom till årets Almedalsvecka (26 juni) släpps SOM-institutets årligen återkommande rapport över tillståndet och utvecklingen när det gäller svenska befolkningens åsikter och attityder till (S)amhälle (O)pinion och (M)edier, som vanligt fullspäckad med analyser och trenduppdateringar.I år har SOM-institutet spridit ut publiceringen så du kan redan nu ladda ned och läsa flera av kapitlen i "Ekvilibrium" (Ohlsson, Oscarsson & Solevid Red). Vill ni träffa SOM-institutet finns vi i Almedalen och har ett seminarium 13-15 på tisdagen på Västsvensk Arena.

Även den återkommande väljarboken från det svenska Valforskni…

Om elektronisk röstning

Jag intervjuades för ett tag sedan om elektronisk röstning i radioprogrammet P1 Morgon. Det är ju inte alltid man hinner få sagt allt man har förberett, så här kommer lite mer från min penna om de viktigaste för- och emotargumenten för att införa e-röstning.



Demokratiska val ska vara allmänna, fria, hemliga och transparenta. Dessa krav är omistliga demokrativärdenmen svåra att tillgodose när det gäller införande av elektroniska röstningssystem. Det har erfarenheterna visat. Många länder har prövat olika system men övergett dem. Framför allt är det valhemligheten som visat sig vara den tuffaste nöten att knäcka. Inget system för elektronisk röstning har ännu kunnat presentera en teknisk lösning som garanterar valhemligheten. Men även om så vore, är e-röstning alls inte självklart. Det är inte emnart ett teknisk problem utan handlar också om hur vi normativt vill att våra demokratiska val ska fungera.
Allmänna val kännetecknas av valhemlighet. Men det betyder faktiskt inte att själva rös…

Från skatteschweizare till cirkulär migration: Hur röstar utlandssvenskarna?

Bild

Deadline 2 maj för SOM-institutets inbjudan till forskningssamverkan 2016

Bild
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 årligen stora riksrepresentativa enkätundersökningar av svenska folket. Syftet är att systematiskt studera allmänhetens vanor och attityder när det gäller samhälle, politik och medier. Finansieringen av undersökningarna sker allt sedan starten genom forskningssamverkan.


SOM-undersökningarna fungerar som en tvärvetenskaplig plattform för långsiktig samverkan med pågående forskningsprojekt vid svenska universitet och högskolor såväl som med myndigheter och organisationer utanför universitetet.

SOM-institutet kombinerar närhet till den internationella forskningsfronten med stark närvaro i svensk samhällsdebatt. Inbjudan till forskningssamverkan gäller medverkan i 2016 års upplagor av SOM-institutets årligen återkommande undersökninga. Forskare, forskningsgrupper, myndigheter och organisationer kan till en rimlig kostnad ansöka om att delta med egna frågeinstrument i dessa stora representativa medborgarundersökning…

Vilka partier tycker 16-17-åringar bäst om?

Bild
Demokratiutredningen föreslår försök med sänkt rösträttsålder till 16-år i lokala val vid de två nästkommande riksdagsvalen. Liknande försök har genomförts i flera andra länder tidigare (t ex Norge) och på flera håll (Skottland, Österrike, Estland, delstater i Tyskland och USA) har valsystemet ändrats permanent i närtid. Andra länder som t ex Brasilien och Argentina har länge haft 16 år som rösträttsgräns. EU har föreslagit sänkt rösträttsålder i Europaparlamentsvalen. Förändringarna ingår i en längre trend mot successiva sänkningar av rösträttsåldern. Fortfarande är 18 år den vanligaste rösträttsåldern i världens val, men det är alltså inte någonting ovanligt eller märkligt med 16-årsgräns.

Jag har undersökt svenska väljares inställning till sänkt rösträttsålder vid ett flertal tillfällen de senaste tjugo åren. Inställningen har varit mycket avvaktande. Endast en liten minoritet -- mellan 8 och 14 procent -- har under åren uppgett att det är "mycket bra" eller "ganska …