Vad svenska väljare kan om politik och varför det spelar roll 1

I västerländsk idétradition har förnuftet alltid haft något av en särställning. I väl fungerande demokratier förväntas kvaliteten i beslut stå i relation till graden av sofistikation hos beslutsfattaren. Upplysningsidealet gäller givetvis även för väljar­na. Valdemokratins idealmedborgare behöver vara politiskt sofistikerad för att kunna begripa sig på vad som händer i politiken och för att kunna utfö­ra sina två huvuduppgifter – mandatgivande och ansvarsutkrävande – på ett sätt som ligger i linje med hur en re­presen­tativ demokrati är tänkt att fungera. Väljarna bör åtminstone ha tillräck­liga kunskaper för att självständigt kunna matcha sina intressen och åsikter med rätt partier innan de i förtroende delegerar väljar­makt till sina representanter (mandatgivande). På samma sätt bör väljarna vara till­räck­ligt kapabla för att i efterhand kunna utvärdera de styrandes prestationer och upplyst ställa förtroendevalda till svars för (o)upp­nådda politiska resultat (ansvarsutkrävande).


Demokratiska medborgares politiska kunskaper är ett spännande forskningsfält med många olösta tvister. Kontroverserna handlar om allt ifrån hur väljarkunskap eller sofistikation bör definieras, hur kunskaper egentligen bör eller kan mätas, huruvida kunskapsnivåer skiljer sig mellan olika länders väljare, om och hur kunskapsnivåer förändras över tid, till vilka effekter den stora variationen av kunskap har på väljares politiska preferenser och partival. Mest intellektuellt utmanande (eller provocerande) är analyser om väljarna hade tyckt eller röstat annorlunda om de varit bättre informerade om politik? Hade demokratiska val slutat på annat sätt om kunskaperna i väljarkåren varit bättre än vad de är? Under hösten hoppas jag kunna återkomma med lite analyser av väljarkunskap som "blivit över" från arbetet med den senaste väljarboken från Valforskningsprogrammet.


I tabellerna nedan redovisas svenska väljares sakkunskaper, systemkunskaper och personkunskaper i riksdagsvalen 1985-2014. Alla data är hämtade från de stora återkommande Valundersökningarna från Valforskningsprogrammet i Göteborg. Undersökningarna bygger på besöksintervjuer med väljare. Procenttalen visar andelen av samtliga svarande i undersökningarna som uppgav ett korrekt svar på kunskapsfrågorna. Sammanställningen är en bra illustration på hur väljarforskare runt om i världen har valt att mäta politisk kunskap i sina undersökningar.


En snabbsummering av forskningläget är att kunskap kan mätas på ett effektivt sätt genom quiz-liknande frågebatterier, åtminstone så länge man accepterar definitionen av politisk kunskap som dominerar i litteraturen (Delli Carpini & Keeter 1996:10). Det är faktakunskap som efterfrågas. Politisk kunskap refererar till "den faktiska information om politik som finns lagrad i longtidsminnet". Men man behöver använda många indikatorer, gärna ett tjugotal, för att det ska fungera på ett tillfredsställande sätt . Helst ska flervalsfrågor användas där det finns fler svarsalternativ än två för att kunskapsmätningarna inte ska försämras av att en del personer (läs: män) hellre gissar än vidgår att de inte känner till svaren. Svaren på kunskapsfrågorna blir till ett fungerande kunskapsindex med god skalbarhet i en dimension.


Internationella forskare blir alltid lite imponerande av resultaten från svenska kunskapsmätningar. Antagligen -- länderjämförelser är notoriskt svåra att genomföra -- tillhör väljare i nordeuropeiska flerpartisystem till de mer informerade. Amerikanska väljare brukar ha stora problem att svara på kunskapsfrågor om politik och tillhör sannolikt de minst informerade väljarna. I tabellerna nedan varierar kunskapsnivåerna från sex procent (andelen som kände till att Frederick Federley tillhörde Centerpartiet i 2002 års val) och 95 procent (andelen som i 2010 års undersökning kände till att vi hade en borgerlig fyrpartiregering under mandatperioden 2006-2010).


normPolitisk kunskap i Sverige uppvisar som i de allra flesta andra länder en tjusig normalfördelning. De flesta väljare klarar att svara rätt på omkring hälften av frågorna i våra Valundersökningar. Somliga, företrädelsevis ungdomar och personer med lägre intresse och exponering för politik, är klart sämre. Andra, företrädelsevis äldre, flitigare nyhetskonsumenter och politiskt engagerade är duktigare. Internationella jämförelser visar tydligt att svenska väljare är klart bättre på sakkunskap och systemkunskap än vad de är på personkunskap. Kandidat- och personkännedom är akilleshälen för de svenska väljarna rent kunskapsmässigt. Partiers ståndpunktskunskaper och vänster-högerpositioner är vi klart bättre på (redovisas ej här).

Tabell: Andelen korrekta svar på politiska kunskapsfrågor hämtade från svenska Valundersökningar 1985-2014 (procent).

know1
know2




know3


Spelar politiska kunskaper någon roll för politiska attityder och beteenden? Det korta svaret är ja, kunskapsnivåer (awareness) är helt avgörande för hur människor processar ny politisk information. Våra kunskaper styr hur vi låter oss exponeras för information och hur vi använder den för att uppdatera våra politiska preferenser. Det går att finna många exempel på analyser som övertygande visar att det existerar kunskapseffekter på attityder och beteenden. Om detta hoppas jag snart kunna återkomma med en ny text. För den som inte kan hålla sig hänvisas till litteraturen nedan.




Läs mer om politisk kunskap:
Arnold, J. R. (2012). “The electoral consequences of voter ignorance”. Electoral Studies 31(4): 796–815
Delli Carpini, M. X. and Keeter, S. (1996). What Americans Know About Politics and Why It Matters (New Haven, CT.: Yale University Press).
Oscarsson, Henrik (2007). "A Matter of Fact? Knowledge Effects on the Vote in Swedish General Elections, 1985-2002." Scandinavian Political Studies 30: 301-322
Kapitlet "Okunniga väljare" i Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2012) Nya svenska väljare: Stockholm: Norstedts juridik.
Oscarsson, Henrik (2006). Valdemokratins idealmedborgare. I Bäck, Hanna & Mikael Gilljam, Red. (2006). Valets mekanismer. Malmö, Liber
Oscarsson, Henrik & Lauri Rapeli (2017) Citizen's political sophistication. In Handbook of Political Behavior. Oxford: Oxford university press (kommande).
Weith, Paul (2016). Information effects across the globe. Does political knowledge matter, and how do we know it? Doctoral School of Political Science, Public Policy. Budapest, Central European University

Kommentarer

Athene sa…
Min kära flickvän röstade 2014 på Miljöpartiet därför att Gustav Fridolin "ser så snäll ut"... Jag höll på att bryta ihop.