08 maj 2016

Om elektronisk röstning

Jag intervjuades för ett tag sedan om elektronisk röstning i radioprogrammet P1 Morgon. Det är ju inte alltid man hinner få sagt allt man har förberett, så här kommer lite mer från min penna om de viktigaste för- och emotargumenten för att införa e-röstning.



Demokratiska val ska vara allmänna, fria, hemliga och transparenta. Dessa krav är omistliga demokrativärden men svåra att tillgodose när det gäller införande av elektroniska röstningssystem. Det har erfarenheterna visat. Många länder har prövat olika system men övergett dem. Framför allt är det valhemligheten som visat sig vara den tuffaste nöten att knäcka. Inget system för elektronisk röstning har ännu kunnat presentera en teknisk lösning som garanterar valhemligheten. Men även om så vore, är e-röstning alls inte självklart. Det är inte emnart ett teknisk problem utan handlar också om hur vi normativt vill att våra demokratiska val ska fungera.

Allmänna val kännetecknas av valhemlighet. Men det betyder faktiskt inte att själva rösthandlingen i sig självt är var och ens ensak. Valen är en form av kollektivt beslutsfattande som man kan tycka bör äga rum på reglerade, offentliga, allmänna platser. Vallokalerna är viktiga platser för vår demokrati. Valen är den största kollektiva ritualen i ett modernt samhälle. Eftersom all offentlig makt utgår från folket: kan det också vara fullt rimligt att denna delegation av makt som valhandlingen innebär också sker i offentlighet. Så kan vi i demokratin säkra att valen också är fria val. Med dessa utgångspunkter framstår det inte som någon önskedröm att alla väljare skulle ägna sig åt röstning hemma från köksbordet.

Väljaropinionen ställer sig överlag positivt till införande av elektronisk röstning i samband med val. Många menar att det är ett fattigdomsbevis för ett it-land som Sverige att vi ännu inte kan rösta elektroniskt. Vi kan ju SMS:a vår deklaration! Som jag tidigare har argumenterat för är low tech ibland faktiskt att föredra framför high tech. Svenska riksdagsval kan i praktiken genomföras i skenet av stearinljus. Med en så starkt decentraliserad manuell rösträkning av papperslappar har vi ett robust och osårbart system där valfusk är i det närmaste omöjligt att iscensätta. Detta är extremt värdefullt för att bibehålla legitimiteten för våra val. Visst ska vi vara föregångare som it-land. Men jag tycker att våra allmänna val inte nödvändigtvis behöver vara ett led i en sådan satsning. Det blir i just det här fallet varken effektivare, billigare eller säkrare. Ska vi demonstrera att vi är ett föregångsland ska vi sträva efter att göra val så allmänna, fria, hemliga och trans­parenta som möjligt. 

Elektronisk röstning gör det svårare för oss vanliga medborgare att begripa hur val går till. Det ska vara lätt att kontrollera att saker går rätt till. Transparens. Det klarar vi med dagens system. Rösträkningen är manuell, vem som helst kan gå till en vallokal och följa räkningen. Vem som helst kan själv delta i räkningen av rösterna genom att vara valförrättare. Det finns stora demokratiska värden i detta. Måste vi lita till experter, tekniker och programmerare för vårt valsystem introducerar vi ett stort och onödigt problem. Det är onödigt att skapa system som uppmuntrar till konspirationsteorier kring själva rösträknandet, misstankar om storskaligt fuskande som vi idag är helt befriade från.

Så till argumentet att e-röstning skulle kunna höja valdeltagandet. Vi har idag ett av världens mest generösa valsystem när det gäller tillgänglighet. Vi kan rösta 18 dagar i förväg på tusentals platser runt om i Sverige. Förtida röstmottagningslokaler har generösa öppettider. 4 av tio väljare röstar i förtid. Valdeltagandet är närmare 86 procent. Valdeltagandet ökade inte i Norge när det prövades. Det ökade heller inte i Estland. Man kan ändå fundera på om elektronisk röstning kan öka tillgängligheten för den växande gruppen svenskar boende utomlands. Här är valdeltagandet bara 30 procent. På svensk mark kan du knappt röra dig utan att snubbla in i en vallokal. Annat är det om du är bosatt i andra delar av världen. Här ser jag möjligheter att eventuellt komplettera. Men det förutsätter att de principiella invändningarna är lösta förstås.

En annan fördel med elektronisk röstning som oftast förs fram är att det skulle gå mycket fortare att räkna rösterna. Datorer räknar ju snabbare än människor! Men även det här argumentet tycker jag faller platt i en svensk kontext. Ja, i Indien med en miljard människor är det nog ett problem. Men i lilla Sverige räknar vi färdigt ett preliminärt valresultat på ett par tre timmar. Fördelarna med att många medborgare tar aktiv del i manuellt räknande överväger nackdelarna med att det tar tid.

Att utrusta vallokaler med röstningsmaskiner eller att bygga upp stora it-system för användning så pass sällan som i allmänna val är kostsamt. Dessutom finns avskräckande exempel från Holland och  Irland där systemen monterats ned och maskinerna sålts som skrot. Det skulle vara mkt dyrt att utrusta så många vallokaler och förtida röstmottagningsställen med elektroniska röst­nings­maski­ner. Vi skulle också under lång tid behöva leva med parallella manuella och elektroniska system. Visst måste demokratiska val få kosta. Men jag lägger hellre pengarna på att utbilda valför­rät­tare, se till att säkra valhemligheten bättre på plats i vallokalerna och öka tillgängligheten för grupper med handikapp. Det finns tillräckligt mycket att slipa på i dagens system. 


Läs mer:
http://www.regeringen.se/contentassets/50146d1ac81d45318fb1a2c1e8679e90/e-rostning-och-andra-valfragor-sou-201324

https://politologerna.wordpress.com/2013/05/30/att-rosta-med-e-eller-utan-e/

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-valhemligheten-sakras-i-de-svenska-valen/