10 maj 2017

Valforskningsprogrammet utvecklar ny sammanvägning av opinionsmätningar


Forskarna vid Valforskningsprogrammet i Göteborg har alltid varit engagerat i forskningskommunikation. Vårt nya visualiseringsprojekt med stöd från Riksbankens Jubileumsfond kommer under året att resultera i interaktiva applikationer som visualiserar de data som vi använder i vår forskning om val, opinion och demokrati. Vår databas med opinionsmätningar av väljarnas röstningsintentioner har under de senaste tio åren använts för att göra sammanvägningar, s k poll of polls, för att ge en bättre bild av väljaropinionens utveckling än vad enskilda mätningar kan göra. En samlad bild av opinionsläge och opinionsförändringar är viktig för väljare i flerpartisystem. Väljarna behöver bästa tillgängliga information om det här för att kunna ta hänsyn till den strategiska kontexten, framtida regeringsbildningar och fyraprocentspärrar.

Som ett led i vårt projekt för forskningskommunikation och tillsammans med TV4 har Valforskningsprogrammet nu kunnat bygga vidare på den erfarenhet vi samlat ihop när det gäller att väga samman de väljarbarometrar som publiceras av opinionsinstituten mellan valen. Att följa opinionsutvecklingen noggrant har varit viktigt för att kunna planera och utforma de stora valundersökningar som Valforskningsprogrammet genomför i samband med varje val i Sverige.

Vi arbetar från nu huvudsakligen med två olika slags sammanvägningar som går under namnen TV4 Väljaropinion respektive Mätningarnas Mätning (MäMä) som flitiga läsare av den här bloggen känner igen. MäMä har sammanställts ända sedan 2009. TV4 väljaropinion är en utveckling av Mätningarnas Mätning som använder data från samtliga publicerade mätningar men viktar också efter kvalitet med utgångspunkt i Politologernas rankning av väljarbarometrar, inspirerade av Nate Silvers FiveThirtyEight. Vi viktar också på antalet svarande justerat efter andelen osäkra, på publiceringsdag och på uppgifter om fältperiodens längd. Transparenta, stora, sannolikhetsbaserade mätningar som genomförts nära i tiden väger tungt i viktningen.

Senare i år kommer vi tillsammans med Lapidus Interactive att publicera en interaktiv applikation där användaren själv kan anpassa parametrar och bygga sin egen sammanvägning på basis av samma data. Det kommer bli ett pedagogiskt redskap för att se hur konsekvenser av olika metodologiska vägval får för resultaten i en sammanvägning. Vår nya mandatberäkningsfunktion visar också hur riksdagsmandaten skulle fördelas om den senaste sammanvägningen vore ett resultat i ett svenskt riksdagsval.

 

Läs mer om visualiseringsprojektet, samarbetet med TV4 och om hur vi viktar data från de olika instituten efter kvalitet, publiceringsdag och storlek här:

 

Projektledare för visualiseringsprojektet är Dennis Andersson.

 

 

05 maj 2017

Först till 175 vinner

Den senaste sammanvägningen av opinionsmätningar (Mätningarnas Mätning) visar att varken Miljöpartiet, Kristdemokraterna eller Feministiskt initiativ skulle vinna riksdagsrepresentation vid ett tänkt riksdagsval om det hållits idag. De samlade rösterna på dessa tre partier -- 3,4+3,9+2,4 = 9,7 procent eller sisådär 750 000 röster -- skulle vara "bortkastade" i den meningen att de inte gav utdelning i form av riksdagsmandat.




En mandatfördelningsberäkning (med den nya divisorn 1,2 och under antagande om Sverige som en valkrets) byggd på sammanvägningen ger en vink om de parlamentariska styrkeförhållandena mellan partierna skulle sett ut vore det ett valresultat i riksdagsvalet den 9 september 2018. Den parlamentariska låsningen består så till vida att inget block är i närheten av de 175 mandat som behövs för majoritet. I den nya sexpartiriksdagen får V+S 140 mandat och C+L+M 139 mandat.





Hur kan en handlingskraftig stabil regering skapas på det här parlamentariska underlaget när det finns så många låsningar när det gäller att regera med SD eller över blockgränserna? Huvudregeln är att parlamentariska samarbeten formas mellan ideologiskt närstående partier. Ett kort resonemang visar att matematiska möjligheter inte nödvändigtvis är detsamma som politiska möjligheter. De ideologiska avstånden mellan laguppställningarna gör att det alltjämt är en ganska knivig situation även om vi reducerar ned antalet aktörer från 8 till 6.


En alliansregering byggd på stöd från SD är matematiskt tänkbart men de grundläggande ideologiska avstånden är stora. Stefan Löfven kan möjligen regera vidare men nu med mer aktivt stöd från Vänsterpartiet. Problemet här är att en blott 111 mandat svag S-enpartiregering skulle ha stora svårigheter att få stöd för en budget såvida inte det går att övertyga närstående Allianspartier att stödja. Liberala mittenpartier som C och L skulle var och en för sig inte befatta sig med ett regeringssamarbete som direkt eller indirekt bygger på Vänsterpartiets stöd. Och det är först under galgen som dagens partiledargeneration i C och L skulle sträcka sig till att utveckla ett intimt parlamentariskt samarbete med S -- även om det i så fall formas en mittenmajoritet med 111+22+50 mandat=183 mandat.


Gissa om vi kommer tugga detta mycket under de knappt 500 dagar som återstår till valet. Opinionsbildning tar tid: Hur förbereder partierna sina väljare och sympatisörer för att kunna hantera regeringsbildningen efter valet 2018?