Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2017

Hur mycket kan egentligen hända ett år före ett val?

Bild
Fick in ännu en kul fråga till Valforskningsprogrammets nyöppnade frågelåda, nämligen hur mycket som egentligen brukar kunna hända i partiers styrkeförhållanden när det bara är ett år kvar till valet?

Frågan om prediktionskraften i opinionsmätningar före ett val har avhandlats på ett bra sätt tidigare, av Anders Sundell på Politologernas hemsida. Tidiga opinionsmätningar förutsäger val dåligt, är huvudslutsatsen. Grafen som jag stulit från Anders inlägg visar att det är först vid valårets början -- minus 7-8 månader från valdagen -- som avståndet mellan mätningarna och hur det faktiskt sedan blir börjar minska på allvar. Valresultatet fryser sakta fast och träffsäkerheten är i allmänhet mycket god i de avslutande mätningarna inför ett val.

Hur är det då ett helt år före ett val? Genom att ta hjälp av septembermätningarna från Sifo ett år före valet kan vi försöka närma oss ett svar på frågan hur stora förändringar av partiernas styrkeförhållanden som vi kan förvänta oss om det närmast…

Hur går det för Löfven jämfört med tidigare svenska regeringar?

Bild
Vi har snart upplevt 80 procent av innevarande mandatperiod och vi börjar närma oss slutspurten. Från tidigare analyser här på bloggen vet vi att det i allmänhet kostar opinionsstöd för de partier som tar ansvar och regerar, och att denna kostnad dessutom tenderar att bli större över tid. Regera är ett alltmer otacksamt uppdrag när väljare hellre bestraffar än belönar.

Vi vet att Stefan Löfvens rödgröna regering är den fjärde svagaste i demokratisk tid. Men hur går det för regeringens samlade opinionsstöd jämfört med andra tidigare regeringar? Med hjälp av Sifo-data från 1967 och genom att standardisera mandatperiodernas längd mellan 0 (första dagen på mandatperioden) och 100 (sista dagen på mandatperioden) kan vi undersöka saken.


I grafen nedan illustrerar den svarta linjen opinionsutvecklingen för de 15 regeringar vi haft under perioden 1967-2014. På y-axeln motsvarar 1.0 valresultatet för respektive regering vid mandatperiodens början; ett värde på 0.8 talar således om att sittand…

Är unga människor vänster eller höger?

Bild
Det finns inget bra generellt svar på frågan om unga människor tenderar att vara vänster eller höger. Det beror på att svaret på frågan är olika vid olika tidpunkter. Vänster- och högervindar blåser olika i olika åldersgrupper vid olika tillfällen.

I de årligen återkommande SOM-undersökningarna kan vi se hur fyra olika åldersgrupper förändrat sina vänster-högerorienteringar under den senaste dryga trettioårsperioden. Resultaten visar att de yngsta väljarna (16-30 år) stod klart längre till höger än andra åldersgrupper i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, under den så kallade högervågen. Men under 1990-talet blev vänsterorienteringar vanligare i de yngre åldersgrupperna. De ungas genomsnittliga vänster-högerpositioner blev allt lägre (längre åt vänster) på SOM-institutets femgradiga vh-skala (1=vänster, 5=höger). Sedan Millennieskiftet har åldersgruppen 16-30 år i genomsnitt placerat sig längre till vänster än andra åldersgrupper.



Frågan om självplacering lyder: "Man …