Är unga människor vänster eller höger?

Det finns inget bra generellt svar på frågan om unga människor tenderar att vara vänster eller höger. Det beror på att svaret på frågan är olika vid olika tidpunkter. Vänster- och högervindar blåser olika i olika åldersgrupper vid olika tillfällen.

I de årligen återkommande SOM-undersökningarna kan vi se hur fyra olika åldersgrupper förändrat sina vänster-högerorienteringar under den senaste dryga trettioårsperioden. Resultaten visar att de yngsta väljarna (16-30 år) stod klart längre till höger än andra åldersgrupper i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, under den så kallade högervågen. Men under 1990-talet blev vänsterorienteringar vanligare i de yngre åldersgrupperna. De ungas genomsnittliga vänster-högerpositioner blev allt lägre (längre åt vänster) på SOM-institutets femgradiga vh-skala (1=vänster, 5=höger). Sedan Millennieskiftet har åldersgruppen 16-30 år i genomsnitt placerat sig längre till vänster än andra åldersgrupper.



Frågan om självplacering lyder: "Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster–högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala?". Svarsalternativen är 'klart till vänster' (1), 'något till vänster', 'varken till vänster eller höger', 'något till höger' och 'klart till höger' (5).


Under motsvarande period har framför allt åldersgruppen 65+ rört sig från att stå allra längst till vänster till en position klart längre till höger. De senaste SOM-undersökningarna visar att det är de medelålders (30-49 åringarna) som står längst till höger. I genomsnitt. Som grupp betraktat. 

Sen beror svaret på frågan förstås på vad vi menar med unga människor. Ökar vi upplösningen och använder oss av en annan åldersindelning med åtta kategorier ser vi ännu mer dramatiska förändringar i åldersgruppers genomsnittliga vänster-högerplaceringar. Gruppen 16-19-åringar av 1980-talssnitt stod avsevärt längre till höger än motsvarande åldersgrupper under 1990-talet. Sedan Millennieskiftet har 16-19-åringarna (röd streckad linje) successivt blivit mer högerorienterade igen.

Åldersgruppen 40-49 år har gjort en anmärkningsvärd "resa" från att ha tillhört de mest vänsterorienterade åldersgrupperna under perioden 1996-1998 till att vara den mest högerorienterade. I sammanhanget är tre tiondelars förändring av medeltalet på en femgradig skala för en i övrigt heterogen ålderskategori relativt stor.

Vän av ordning trivs kanske inte med jämförelserna över tid eftersom det ju inte handlar om samma personer. Vore det inte bättre att följa generationer över tid för att se hur de utvecklats ideologiskt? God poäng. Om vi gör det och använder oss av en vanlig generationsindelning är bilden mer stabil, vilket är väntat vid en kohortanalys.

Men visst finns det intressanta trender över tid inom olika kohorter trots att SOM-institutets trettioåriga serier är ett relativt snävt fönster i sammanhanget: Ta generationen som föddes mellan 1965-1976 där vänstervindarna blåste under 1990-talet men där orienteringarna vänt tillbaka igen allteftersom de blivit äldre. Den så kallade internetgenerationen födda efter 1976 och efterkrigsgenerationen 1946-1964 är de som är mest lika varandra när det gäller genomsnittliga vänster-högerorienteringar. Sedan slutet av 1990-talet finns en svag högervind i alla åldersgrupper. 


Analysen är mycket översiktlig. Medeltalsberäkningarna och sättet att presentera trenderna (lpoly smoothing) döljer en hel del spännande variation (cykliska valårseffekter, period-, livscykel- och generationseffekter) och spridning (vänster-högerpolarisering) som är väl värd att analysera närmare för den som vill och har möjlighet att fördjupa sig. En sak är säker. Givet det väldokumenterat starka sambandet mellan vänster-högerorienteringar och politiskt beteende (som t ex valet av parti) är fortsatta analyser av vänster- och högervindar centralt för att förstå politisk förändring i Sverige.




Mer att läsa:

Holmberg, Sören (2003). Hade Churchill rätt? I Oscarsson, Henrik, Red. (2003). Demokratitrender. SOM-rapport 32. Göteborg, SOM-institutet.

Persson, Mikael & Henrik Oscarsson (2010). Unga väljare i Sverige 1956-2006. (2010). Fokus 10. En analys av ungas inflytande. Stockholm, Ungdomsstyrelsen.

Gunnarsson, Mattias & Oscarsson, Henrik (2015) Grundläggande värderingar och personlighetsdrag i Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red) Alla dessa val. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016). Svenska väljare. Stockholm, Wolters Kluwer.

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016). Issue Voting Structured by Left-Right Ideology. I Pierre, Jon, Red. (2016). The Oxford Handbook of Swedish Politics. London, Oxford university press.henrik.oscarsson@gu.se

Kommentarer