Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2017

Är svenska väljare kunnigare än andra?

Bild
Hur kunniga är svenska väljare egentligen om politik? Kanske bland de kunnigare, om man får tro de försök till jämförbara kunskapsmätningar som gjorts. Varför är fortfarande oklart. En del pekar på en lång tradition med folkbildningsrörelse och public service, andra på vårt partiorienterade valsystem och höga politiska deltagande, ytterligare andra på ambitiös samhällskunskapsundervisning i skolorna. Att vi är ett tidningsläsande folk bör också ha satt sina spår.

Svårt jämföra väljarkunskaper
Länderrankingen nedan är en sammanfattning jag gjort av svaren på de fyra kunskapsfrågor som ingick i den tredje omgången av det globala samarbetsprojektet CSES. Det brukar betraktas som ett bra försök, men inte tillräckligt bra, att samla in jämförbara mått på politisk kunskap. Jag har gjort ett index för de fyra frågorna där Sverige får ett indexvärde på 75. Svenska väljare har alltså rätt på i genomsnitt 3 av 4 kunskapsfrågor. Det går sämre för väljare i andra delar av världen. De amerikan…

Effekter av 29 partiledarskiften i Sverige 1967-2017

Bild
En av de mest vibrerande diskurserna inom internationell valforskning handlar om huruvida det är möjligt att isolera effekter av partiernas ledare i förklaringar av partival och valutgångar. Finns det några partiledareffekter? Bloggläsare: Gör er beredda på ett långt inlägg. Om det kan vara en tröst bjuder jag på några helt unika förstahandsanalyser av effekter av partiledarskiften i Sverige under senaste halvseklet.

Finns det partiledareffekter?
Som vanligt är svaret att det beror på. Alltsomoftast går studierna ut på att försöka uppskatta de kortsiktiga effekterna av partiledarpopularitet eller partiledaregenskaper på väljares partival alldeles i slutskedet av valrörelserna då många väljare numera tenderar att fatta sitt slutgiltiga röstningsbeslut. Det finns absolut sammanhang där ledare kan spela roll på kort sikt för sina partier. Men de färggranna exemplen drunknar ofta i den grå massan av fall då partiledare spelade en underordnad roll. Därför behövs systematisk forskning!

Det f…

Hur partier når väljare

Bild
Våra politiska partier går nu in i ett intensivt planeringsarbete inför den kakafoni av politisk information som vi alla förväntar ska skölja över oss under valåret 2018. Nyheter utlovas, som alltid. Med ny avancerad teknik ska budskap skräddarsys och tajmas rätt i tiden till specifika väljargrupper. Alla vill sticka ut och bli partiet vars budskap blir viralt i sociala medier och blir känt och spritt i andra och tredje led. Som vanligt kan vi räkna med att talet om fräsiga nya kampanjmetoder före valet brukar såsmåningom landa i en betydligt mer modest praktik.

Men vad vet vi om hur partierna kommunicerar med väljarna under gångna valrörelser? Ett sätt att ta reda på det är att fråga väljarna om partiernas kontaktförsök. Inom ramen för det globala länderjämförande valforskningsprojektet The Comparative Study of Electoral Systems (CSES) har vi ställt jämförbara frågor om saken till väljare i ett drygt trettiotal länder.

Jag gjorde en sammanställning för att skapa mig en bättre bild …