21 december 2017

Bygg din egen regering!

Valforskningsprogrammet lanserar idag tillsammans med Datastory den första webbapplikationen i en längre serie. Samarbetet sker inom ramen för vårt folkbildande RJ-finansierade projekt om forskningskommunikation genom datavisualisering. Syftet med projektet är att Valforskningsprogrammets forskningsresultat ska kunna få större spridning till en bredare publik.

Steg 1: Sätt ihop din egen regering på basis av det aktuella opinionsläget
Den första applikationen heter "Blir det ett lyckligt äktenskap?" där användaren kan sätta ihop sin egen regering eller experimentera sig fram till oortodoxa lösningar. Grundförutsättningarna -- en beräkning av partiernas riksdagsmandat om opinionsläget vore ett valresultat -- hämtas från Valforskningsprogrammets sammanvägning av de senaste opinionsmätningarna, den så kallade Mätningarnas Mätning (MäMä). Matematiskt finns många kombinationer som når över 175 mandat och egen riksdagsmajoritet. Men politiskt är det inte lika enkelt.


Steg 2: Undersök om din regering har väljarstöd för att kunna hålla ihop
Med hjälp av data från de senaste Valundersökningarna och SOM-undersökningarna får vi en uppfattning om var partiernas väljare och sympatisörer står i en lång rad sakfrågor. I applikationen kan du med ett enkelt klick ta fram de sakfrågor där din favoritregering har bäst/sämst förutsättningar att komma överens givet var deras väljare positionerar sig.

Här kan du ta del av en film från Datastory som visar hur du använder applikationen.

Läs mer om projektet här och här.
073 097 22 12

18 december 2017

Göteborgarna och västlänken

I den nysläppta SOM-antologin En brokig gemenskap (Ulrika Andersson & Annika Bergström, Red) kan du läsa en analys av göteborgarnas inställning till olika infrastrukturprojekt som är skriven av Dennis Andersson och undertecknad. Vårt bidrag "Göteborgare tycker om infrastruktur" ger en bild av den lokala opinionen i frågor som rör trängselskatten, västlänken och andra infrastrukturprojekt. Du tar del av kapitlet i sin helhet här.

 
Sambandet mellan vänster-högerorientering och inställning till västlänken har långsamt blivit starkare. Idag är andelen positiva till västlänken klart lägre bland göteborgare med hjärtat till höger än bland göteborgare med hjärtat till vänster.


Vi visar också att den opinionsmässiga snålblåsten är intimt sammanflätad med förtroendet för lokala politiker. Attity­derna till trängs­elskatten och västlänken samvarierar allt starkare med graden av politiker­för­tro­ende: svagt förtroende för göteborgspolitiker går hand i hand med skepsis till före­slag­na, planerade och påbörjade infra­strukturprojekt. Bland göteborgare med högt förtroende för stadens politiker är stödet för västlänken närmare 80 procent, vilket kan jämföras med blott 20 procent bland de med lägst förtroende.

västlänk2västlänk3

Infrastruktur en stor fråga i Göteborg
Vi inleder med att konstatera att infrastrukturfrågor står betydligt högre på göteborgarnas dagordning än vad som är fallet i andra delar av landet. Den ovanliga agendamixen beror förstås på konflikterna kring trängselskatt och västlänk som parkerat högt på den göteborgska dagordningen under en längre tid. Från ett statsvetenskapligt perspektiv handlar det om ett synnerligen spännande fall av en lokal demokrati satt under stark press: en folkopinion i otakt med sina egna förtroendevalda i en sakfråga där tiden mellan beslut och implementering handlar om decennier.

Drygt var fjärde göteborgare är positiv till västlänken 2016
Sedan folkomröstningen om trängselskatt 2014 har andelen göteborgare som ställer sig positiva till trängselskatt minskat från 40 till 29 procent. Och endast 28 procent har en positiv inställning till västlänken 2016 jämfört med omkring 50 procent så sent som 2011 (Väst-SOM-undersökningarna 2006-2016).

En Marathon-utmaning för den lokala demokratin
Den politiska majoriteten i Göteborg som infört trängselskatt och beslutat om väst­­länken är för närvarande inte i takt med folkopinionen. SOM-undersökningarna i Västsverige visar att göteborgarnas inställ­ning är övervägande negativ både till trängselskatten (andelen negativa 51 procent) och väst­­länken (andelen negativa 52 procent). Det är alltså inte någon högljudd minoritet som pro­tes­te­rar mot infra­struktursatsningarna. Det finns ett tydligt folkligt flertal som tycker att träng­sel­skatter och västlänken är dåligt.

Att det vid en given tidpunkt saknas massivt folkligt stöd för implementerad policy är inte någon ovan­lig situation. I en dynamisk representativ demokrati går de förtroendevalda ibland före och leder opinionen, ibland är det folkliga krav som förtroendevalda reagerar på. Över tid – även om det kan vara trögt – är det förstås tänkt att ett slags utjämning ska äga rum, exempelvis genom att förtroendevalda lyckas övertyga sina uppdrags­givare om det riktiga i förd politik och/eller att de reagerar på uppdragsgivarnas sank­tionerade stöd och anpassar förd politik (Stimson, Mackuen & Erikson 1995).

Infrastrukturfrågornas natur är speciell eftersom det inte är lika lätt att snabbt förändra eller justera förd politik som när det gäller till exempel skattesatser eller ersätt­nings­nivåer. De beslut som av nödvändighet behöver fattas i de inle­dan­de skedena av stora byggnationer och inves­teringar knyter upp aktörer och får kon­­se­kvenser mycket långt in i framtiden. De långa tidsperspektiven sätter begränsningar i det politiska systemets förmåga att vara responsivt i förhållande till medborgarnas önskemål (Esaiasson & Wlezien 2016). För att undvika upp­slitan­de och mycket lång­­dragna konflikter gäller därför att ha en mycket bred poli­tisk för­ank­ring för den här typen av lång­sik­tiga projekt och sedan framgångsrikt kun­na överföra denna samsyn till framtidens förtroendevalda som ska ta ansvar för dess genomförande. Så har det uppen­bar­ligen inte blivit i Göteborg. Tvärtom. De lång­­siktiga infrastrukturprojekten är idag en central stridsfråga på den loka­la arenan.

Att förankra västlänken hos Göteborgarna i efterhand är en utomordentligt stor utmaning. Och även om politiska majoriteter skulle ändras eller om Göteborgarna bytte ut alla sina för­tro­ende­valda – skulle politiker i Göteborg ändå behöva genom­föra och ta ansvar för de beslut som redan har fattats. Spårbundenheten i demokratiska beslut är särdeles påtaglig just när det handlar om infrastrukturprojekt.

Västlänken: En lägereld för allmän politikermisstro
Det finns anledning att ta på allvar de ömsesidigt förstärkande fenomenen lågt politi­kerförtroende och negativ inställning till västlänken. Frågan om västlänken må vara en lägereld kring vilken medborgare med lågt politikerförtroende samlas: väst­länken blir den samlande stridsfrågan. Men det finns i botten också faktiska menings­skiljaktigheter i själva sakfrågan som i brist på gehör leder till ökande misstro.

Därför kommer frågan om västlänken under överskådlig tid innebära en stor utma­ning för den lokala demokratin i Göteborg. Vi har haft förmånen att kunna följa opinionsutvecklingen under sakfrågornas livscykel fram till idag. Det blir spän­­nande att fortsätta följa utvecklingen i SOM-institutets årligen återkommande under­sök­ningar av göteborgarnas vanor och attityder.

Läs mer:
Referenserna hittar du längst bak i det skrivna kapitlet, följ länken överst i inlägget!

Bloggen ligger på is

Den här bloggen uppdateras inte längre regelbundet. Blogginlägg från min penna publiceras med större regelbundenhet på Politologernas hemsid...