Comments on Henrik Ekengren Oscarsson: Väckarklockedemokrati?

Det vore verkligen ett nederlag för vårt demokrati...

2009-05-06T19:39:00.000+02:00

Det vore verkligen ett nederlag för vårt demokratiska system om ett så illa organiserat enfrågeparti som Piratpartiet skulle få inflytande över landets styrelse (exemplen Ny demokrati och nu Junilistan torde vara avskräckande nog, vilka efter en överraskande valframgång snabbt kollapsat och övergivits av väljarna), men som tur är finns det ju inte så mycket som tyder på att det virtuella Piratpartiet kommer att ha en chans 2010. Deras smala frågor ses inte som viktiga i några breda väljargrupper och har knappast potential att lyfta ett nytt parti in i riksdagen. Då ser det betydligt bättre ut för SD, som ju på alla sätt är mer som ett etablerat parti, och som sakta men säkert byggt upp en bas att stå på genom valframgångar lokalt och regionalt.

Dina väckarklockepartier, enfrågepartier och allt ...

2009-05-05T22:51:00.000+02:00

Dina väckarklockepartier, enfrågepartier och allt vad de kallas får inte förväxlas med specialistpartier, Henrik.

Inom sjukvården klarar allmänläkare bra av att hantera de flesta sjukdomsfall. Inom skolan klarar en enda lärare av att utbilda eleverna de första årskurserna.

Men om du får en hjärtinfarkt eller en hjärntumör respektive när du kommer högre upp i årskurserna så börjar det bli dags att kalla in specialisterna.

Nu när alla våra politiska diversearbetare så uppenbart bevisat att de inte begriper ett skvatt om nya teknologierna såsom internet, så är det dags att kalla in experterna.

Och experterna på den nya spännande, hittills föga inmutade, vildmark som internet innebär är just piratpartisterna.

Lika lite som att en hjärtkirurg ägnar sig åt fotsvamp och klamydia, eller en mattelärare på högstadiet åt religionskunskap, så ägnar vi piratpartister oss åt patientrörlighet och visumfågor i EU eller dagisköer och a-kassans procentsatser i riksdagen -- dessa frågor litar vi på att de vanliga, allmänpraktiserande politikerna sköter om.

”Utmanarpartiernas” är ju inte intresse-organisati...

2009-05-05T14:17:00.000+02:00

”Utmanarpartiernas” är ju inte intresse-organisationer för t.ex. någon begränsad yrkesgrupp eller någon minoritet utan deras framgångar i Sverige på det stora demokratiska underskott som råder i viktiga frågor där de etablerade partiernas åsikter inte stämmer med dem som majoriteten, eller stora delar, av befolkning har: migrations/integrations-frågan (Sverigedemokraterna), integritetsfrågorna (Piratpartiet) och EU-frågan (Junilistan). Det är frågor som skär rätt igenom den traditionella höger-vänster skalan.

Den enda möjlighet som de flesta medborgare ser att få tillstånd en förändring i dessa frågor är att lägga sin röst på ”utmanarpartierna”. Att engagera sig i något etablerat parti för att ändra dess inställning är ju för de allra flesta inget alternativ.

Det är mer en kris för den svenska representativa demokratin som inte lyckas återspegla svenska befolkningens åsikter än för något specifikt parti. I ett mer direktdemokratiskt system (typ Schweiz) där medborgarna har stora möjligheter att direkt besluta i sakfrågor skulle det inte behövas några ”utmanar”- eller ”enfråge”-partier.

Instämmer i ovanstående - du bortser från smärtan ...

2009-05-05T12:21:00.000+02:00

Instämmer i ovanstående - du bortser från smärtan som krävs för att rösta på ett parti som pp - det krävs att

* de frågor partiet står för är viktigare än *summan* av alla andra frågor, och
* de andra partierna *systematiskt* försummar frågan.

Jag kan inte se att pensionärspartier, lärarpartier, eller andra partier kan uppbåda samma stöd.

PP uttalar ju dessutom uttryckligen att man tycker att de andra partierna sköter fördelningspolitiken bra själva.

Sen ska man komma ihåg att pp inte bara står för vissa frågor, utan för ett nytt sätt att bedriva politik - det är ingen slump att diskussionerna om "gammelmedia" nu börjar spilla över i diskussioner om "gammelpolitiker".

Henrik, Lade tydligen min kommentar tidigare unde...

2009-05-05T09:30:00.000+02:00

Henrik,

Lade tydligen min kommentar tidigare under fel inlägg, sorry.

Väl iakttaget och väl formulerat, men jag tror att i fallet piratpartiet glömmer du en tredje kategori, nämligen den grupp sympatisörer som tidigare inte vare sig engagerat sig politiskt eller ens tagit ställning i val. Jag skulle vilja säga att de senaste årets närmast medborgarfientliga politiska agenda i hög grad bidragit till ett uppsving för politisk medvetenhet, inte minst bland unga.

Vi får se på valdeltagandet i kategorin 18-35 i juni, men jag är övertygad om att det kommer att slå rekord i ett EP val.

När det gäller utmanar- eller missnöjespartier av den sort du radar upp tror jag att du överdriver problematiken runt långsiktigt ansvarstagande. För det första är det väldigt få ämnesområden som kan mobilisera ett signifikant väljarstöd, i fallet Piratpartiet är det medborgarrätt, men jag tror att det finns få andra områden som berör på djupet. Så risken för att vi få en uppsjö av fokuspartier är obetydlig. Förr eller senare kommer antingen Piratpartiet att bredda sig, eller kommer deras fokusfrågor att absorberas av andra partiet, det senare verkar mest troligt.

Dock är det närmast chockerande hur de etablerade partierna verkar oförmögna att förstå den ilska och känslan av att bli kränkt som medborgare på det sett som nu sker. Jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle behöva uppleva denna dag när en borgerlig regering totalt kissar i sina sympatisörers frukostflingor, att jag som aktiv Centermedlem skulle vara beredd att överge mitt parti för att ledningen inte längre respekterar vare sig eget partiprogram eller grundlagens andemening.