Grundlagsutmaningen

Anta grundlagsutmaningen! Läs, sjung, teckna eller dansa vilken passage du vill från någon av våra fyra grundlagar. Lägg ut på sociala medier, uppmana andra att följa ditt exempel. Glöm inte att tagga med #grundlagsutmaningen! Du kan också följa Grundlagsutmaningen på twitter (@grundlagsutm).

Vad är grundlagsutmaningen?
Grundlagsutmaningen är ett initiativ för att sprida information och inspirera till samtal och debatt om våra grundlagstexter. Utmaningen är ett slags budkavle där du kan utmana kollegor, vänner och bekanta att uppmärksamma de dokument och texter som beskriver hur Sverige styrs, vilka fri- och rättigheter vi har och vad som är okej och inte okej i Sverige.


Exempel:
Det här är en text som är lagom lång och som bara tar någon minut att läsa. De flesta mobiltelefoner har en funktion för röstinspelning.Använd den för att läsa in texten, och dela sedan ljudfilen på sociala medier. Tagga med #grundlagsutredningen.

"Hej, jag heter XXX. Jag antar Grundlagsutmaningen!
Jag ska läsa ur det första kapitlet i Regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar.




1 § 
All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. 


Den offentliga makten utövas under lagarna.


2 §
Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. 


Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.  

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. 


Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas."

Viktiga länkar
Riksdagens studiematerial om våra fyra grundlagar.
Sveriges författning består av fyra grundlagar: Regeringsformen (RF), Tryckfrihetsförordningen (TF), Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Successionsordningen (SO).


Varför behöver vi mer fokus på våra grundlagstexter?
Vi har ett samhälle ihop! Grundlagarna berättar om samhällskontraktet mellan alla människor som finns i Sverige. Grundlagarna har en högre valör än annan lagstiftning eftersom de inte kan ändras lika lätt som andra lagar. I de senaste förändringarna har språket moderniserats och grundlagen fått mer normerande inslag. Det betyder att texterna innehåller svar på frågor om vilka grundläggande värden som ligger till grund för Sverige. Texterna kodifierar svenska värderingar och visar tydligare vad själva syftet med Sverige är.

Ett fungerande välfärdssamhälle kräver att det finns en grundläggande samhörighet mellan människor. Annars är det svårt att upprätthålla ett brett stöd för skattefinansierad välfärd, inkomstbortfallsprinciper, universella socialförsäkringar och transfereringar mellan de som har och de som inte har. För att alla skall känna samhörighet och uppleva att de behövs i det svenska samhället är det viktigt att bygga en nationell identitet. Men det är inte längre möjligt att definiera det nationella med ett särpräglat sätt att leva eller särpräglade kulturyttringar. I ett sådant läge får våra grundlagar en helt ny funktion. Grundlagarna perkar ut en riktning och ett mål för oss som råkar bo i Sverige. Texterna ger tydliga besked om vad som är okej och vad som inte är okej i Sverige. Redan de första paragraferna i Regeringsformen (se nedan) visar var samhällskontraktet börjar och var dess gränser finns.

Grundlagsutmaningen prövar idén om att en konstitutionell nationalism byggd på grundläggande värderingar kan vara mer framgångsrik att skapa samhörighet än en traditionell nationalism som bygger på specifika symboler, levnadssätt, kulturyttringar och traditioner. I ett globaliserat, internationaliserat, öppet och mångkulturellt samhälle kan det vara en framkomlig väg att definiera det svenska.

Du behöver inte skriva under på varje kommatecken i våra grundlagar för att anta grundlagsutmaningen. Författningen är ett politiskt dokument som kan ändras genom demokratiskt fattade beslut. En del saker i våra grundlagar är omdiskuterade, som till exempel monarkins ställning eller Sveriges medlemskap i EU.

7 kommentarer:

Anonym sa...


ELD = En Levande Demokrati

Inledningstexten i 2 stycket "Alla människors lika värde"är en totalitärt inhuman lydelse med fel begrepp och en uppenbar medveten felöversättning av FNs deklaration.Lydelsen är både en lögn och orimlighet. Utbytet av ordet "värdighet" till ordet "värde" är problematiskt och samtidigt avslöjande för syftet bakom utbytet Författarna har ju inte genom slarv utan efter mycken eftertanka valt formuleringen.

Inhuman är lydelsen för att den går i uppenbar strid mot allt vad vi känner till om människan. Vi är allt annat än lika vi är tvärtom unika. Vi representerar dessutom tusentals olika värden och vi värderar dessutom lia unikt olika värden hos både oss själva och hos andra.
Lydelsen i sin totalitära kollektiviserande formulering ger utrymme att se "värdet" som både lågt eller högt. Förutom för Hitler så hindrar det ingen annan totalitär diktator att hävda att han/hon följer lydelsen eftersom "värdet" kan vara hur lågt som helst eller mäta vilken typ av "värde" som helst.

Så vi är inte alls lika utan unika varelser. Vi har därför heller inget "lika värde". Vad som är sant är att vi istället är OVÄRDERLIGA. Totalitära antidemokratiska krafter och intressen ligger bakom den uppenbart felaktiga såväl som både lögnaktiga och orimliga formuleringen.

Gustav Henrik Ekengren Oscarsson sa...

Härligt! Då är debatten igång. Tack för ett snabbt inlägg. Grundlagstexterna är levande dokument. Det går att bedriva långsiktig opinionsbildning för att förändra dem. Misstänker att det finns andra tolkningar än att det handlar om antidemokratiska krafter som styrt "författarna". Två folkvalda riksdagar (Folkets främsta företrädare alltså) har gett grönt ljus åt formuleringarna.

Anonym sa...

Vi bör ha kvar lydelsen "alla människors lika värde". Vi har samma människovärde; självklart.

Anonym sa...

SD-medlemmar och andra i svenska Vitmaktrörelser vill säkert förändra våra grundlagar. Dock osäker på om de dyker upp här.

Kristian Jonsson sa...

"Två folkvalda riksdagar har gett grönt ljus åt formuleringarna." Tror att riksdagsmännen är de som minst förstår det problematiska i "lika-värde-formuleringen" Ännu värre blir det om ordet "värdegrund" skulle dyka upp i lagtexten.
F.ö. ligger det väl i lagtexten att även SD:are och vitmakt och KFMLr-are ska kunna vara med och förändra? Eller finns det en "Demokrati-spärr" någonstans?

Christian Munthe sa...

Henrik, hur kul grej som helst ju! Ska se om jag kan få till nått på majestätsbrottsparagraferna!

Mats Einarsson sa...

"Majestätsbrott" avskaffades 1949 tror jag. I brottsbalken finns högmålsbrott i 18 kap och i 2 § finns brott riktade mot medlemmar av kungahuset, vilka kan rendera längre straff än motsvarande brott mot vanliga dödliga. I Regeringsformen finns inga sådana paragrafer.

18 kap 2 § BB:
2 § Om gärning som avses i 3--5 kap. innebär förgripelse mot Konungen eller
annan medlem av konungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare
fullgör statschefens uppgifter, må dömas till fängelse i högst fyra år, om
å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst sex år,
om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst fyra år.
Lag (1974:565).