Visar inlägg med etikett omvalet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett omvalet. Visa alla inlägg

16 maj 2011

Planerad forskning kring omvalet

Svensk demokratiforskning missar givetvis inte det unika tillfället att genomföra ordentliga studier av omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Ett antal aktörer, däribland Justitiedepartementet, Statistiska centralbyrån, Västra Götaland-regionen och Riksbankens Jubileumsfond har tagit sitt demokratiska ansvar och verkat för att säkra datainsamlingar av hög kvalitet i samband med omvalet. Det kommer inte att saknas möjligheter att både genomföra internationellt uppmärksammad forskning och berika svensk samhällsdebatt med intressanta resultat om hur valdemokratin fungerar och hur svenska väljare uppträder under extraordinära omständigheter.

  • SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför en extra enkätundersökning i samband med omvalet i Västra Götaland (OmvalSOM 2011). Undersökningen görs jämförbar med den ordinarie VästSOM-undersökningen som genomförs årligen sedan 1992.
  • Sedan ett år tillbaka pågår Göteborgs universitets stora satsning på styrkeområdet Opinion & Demokrati. Det nystartade opinionslaboratoriet (MOD/LORe) genomför tillsammans med Valforskningsprogrammet en förval-eftervalspanelstudie (E-panelen 2011) i samband med omvalet i Västra Götaland. En förval- och eftervalsenkät skickas ut till en stående access/online-panel av deltagare i Medborgarpanelen. Kampanjpanelstudien i samband med valet den 15 maj blir den sjätte webpanelstudien under en valrörelse (!) sedan undersökningsserien inleddes 2002.
  • Statistiska centralbyråns valdeltagandestudie 2010 och den svenska valundersökningen 2010 kompletteras med information om Västra Götalänningarnas valdeltagande. Röstlängdskontrollerna kommer att möjliggöra en lång rad intressanta studier av valdeltagande på individnivå genom direkta jämförelser av deltagande i det ordinarie regionvalet i september 2010 och omvalet den 15 maj. Vi kommer bland mycket annat kunna undersöka vilka partier som vann respektive förlorade på att det blev ett omval och få detaljerad kunskap om vilka väljargrupper som demobiliserades mellan september och maj.
  • Särskilda omvalsfrågor till Västra Götalänningarna kommer att ingå i Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning (SCB/PSU) för maj.
Datainsamlingarna på medborgarsidan är alltså säkrade. De räcker mer än väl för att kunna belysa omvalet ur en lång rad olika perspektiv. En handfull forskare är engagerade för att avrapportera studierna. Men som vanligt råder underskott på forskare, studenter, forskningsprojekt, forskargrupper som har vilja och möjligheter att analysera materialet. Det saknas också de ekonomiska möjligheterna att göra en samlad, koordinerad avrapportering i form av exempelvis en antologi eller ett specialnummer i en tidskrift.

En annan brist är att det fortfarande -- åtminstone såvitt jag kan bedöma -- saknas liknande forskningsinitiativ för att mer direkt belysa mediernas valrörelsebevakning, partiernas kampanjinsatser, valnämndernas låtanden och göranden, Valmyndighetens informationsinsatser i samband med omvalen i Örebro och Västra Götaland. Det är teman som är minst lika viktiga att följa upp för att belysa hur den svenska demokratin klarade av att hantera omvalet. Om någon bloggläsare får nys om sådant är de välkomna att kontakta mig på henrik.oscarsson@pol.gu.se .

03 maj 2011

Omvalet: Jämnt mellan alternativen

Det är nu helt jämnt mellan den styrande koalitionen (V S MP SVG) och utmanarna i Alliansen (M C FP KD) i den första (och enda?) opinionsundersökningen inför regionvalet i Västra Götaland den 15 maj. I Sifos lilla mätning (n=1 000) uppskattas stödet för de Rödgröna + Sjukvårdspartiet till 47,5 procent och Allianspartierna till 45,4 procent.

Västra Götalandregionen är ett Sverige i miniatyr om vi ser till befolkningens sammansättning. Det är därför förhållandevis lätt att orientera sig i siffrorna. Jämfört med regionvalet i september 2010 backar S (-3,2) och Sjukvårdspartiet (-2,5) medan Miljöpartiet går framåt (+3,0 procentenheter) enligt Sifo.



Sifo uppskattar röstviljan till omkring 45 procent. Det betyder att det mycket väl kan bli det låga valdeltagandet som avgör valkampen. De politiska konsekvenserna av så låga valdeltagandenivåer är stora. Om frånfället från vallokalerna uppvisar samma mönster som vid våra Europaparlamentsval gör Socialdemokraterna ett klart sämre val (5-9 procentenheter) än vad de skulle gjort om alla väljare hade röstat. Ett valdeltagande under femtio procent leder sannolikt till Alliansmajoritet i Västra Götalandregionen.

Vid andra rangens val (hit räknas lokala, regionala och Europaparlamentsval) tenderar väljarna att komma "sent till festen". De mobiliseras senare och bestämmer sig senare för hur de ska rösta. Av den anledningen brukar inte opinionsinstituten hinna med att mäta de relativt stora förändringar som sker under de sista dagarna inför ett EUP-val. Det är upplagt för överraskningar på valvakan den 15 maj.

Det borde kunna gå att pressa valdeltagandet över femtiostrecket. De representanter som Västra Götalänningarna väljer till sina om tolv dagar (!) skall sitta i mer än 1000 dagar och fatta hundratals beslut om framför allt regionsjukvårdens villkor, omfattning och utformning. Sjukvård hamnar på tredje-fjärde plats när SOM-institutet vid Göteborgs universitet ber svenskarna tala om vilka samhällsproblem de uppfattar som viktigast. Regionen ansvarar för en tredjedel av Västra Götalänningarnas inkomstskatter och har en årlig budget på 44 miljarder. Laguppställningarna, spelplanen och skiljelinjerna är relativt likt den nationella politiska arenan.

27 april 2011

Omvalet: Låt valrörelsen börja!

Kort men intensiv? Det är vad vi kan hoppas på när det gäller valrörelsen inför omvalet till Västra Götalandregionen. Idag fiskade jag upp röstkortet ur postlådan. För många Västra götalänningar handlar det säkert om en första påminnelse om att det faktiskt är dags att ta ett demokratiskt ansvar för att göra rätt det som gick fel i september förra året.
 

Det är dock få som på allvar tycks förfäkta idén om demokratiskt ansvarstagande i samband med diskussioner om omvalet. Ett vanligare sätt att resonera även bland politiskt intresserade personer som aldrig skulle missa att rösta handlar snarare om stor irritation över att behöva kallas tillbaka till valurnan i ett sammanhang som är helt annorlunda än vid ett ordinarie val. Det är dom som strulat till det, varför skall då jag behöva lägga tid och kraft på att rösta den 15 maj?

Irritationen gäller också det förmodat magrare beslutsunderlaget inför röstningsbeslutet. Det är betydligt svårare att rösta i ett val där många känner en ovana vid den politiska terrängen och där självförtroendet när det gäller kunskaper om regionpolitikens ideologiska skiljelinjer är lågt. Den kritiska massan när det gäller medievalrörelse och kampanjaktiviteter som infinner sig vid samtidiga höstval till riksdagen, kommunerna och landstingen är inte lätt att återskapa. Åtminstone inte utan septemberväder, rikspartiernas förgrundsfigurer, opinionsmätningar, intresseorganisationer, Almedalsvecka och med landets alla medieredaktioner på alerten.

Anledningen till att vi har gemensamma valdagar i Sverige med samtidiga val till riksdag, kommuner och region/landsting är att man ville upprätthålla det kommunala sambandet som fanns före 1970 på den gamla tvåkammarriksdagens tid. En bärande tanke är att partiernas ideologiska program bör rymma en sammanhållen och heltäckande politik som täcker in alla politiska nivåer och att det därför ska finnas ett samband, en intim koppling mellan den politik som bedrivs i kommuner, landsting och riksdag. Före 1970 löstes det tekniskt genom indirekta val till första kammaren och en inbyggd tröghet i det sätt på vilket ledamöterna byttes ut. Från och med 1970 har det kommunala sambandet upprätthållits genom att vi har stora, långa, intensiva valrörelser inför samtidiga val till alla tre nationella nivåer. 

Ett separat regionval i en del av Sverige i mitten av maj betyder att det kommunala sambandet är brutet. Ett sätt att resonera är att inte lägga alltför mycket tid åt att informera sig utan helt enkelt försöka dra sig till minnes hur man röstade i regionvalet sist det begav sig. Att bejaka att det faktiskt handlar om ett omval, låta septembervalrörelsen rulla i repris i sitt eget huvud och sedan rösta på samma parti en gång till; göra ett omval alltså! Om det kommunala sambandet har brutits kan man åtminstone se till att upprätthålla det själv.