Det svenska partisystemet är ett av världens mest endimensionella. Men vänster-högerdimensionen utmanas från tid till annan av nya skiljelinjer. Idag talar europeiska statsvetare om att fördelningspolitisk vänster-höger fått sällskap av en ny dimension som gäller en framväxande socio-kulturell skiljelinje där globalisering, öppenhet, kosmopolitism, gröna och toleranta värderingar står mot nationalism, traditionalism och auktoritarianism. Vissa benämner dimensionen GAL-TAN där akronymerna står för Green-Alternative-Libertarian och Traditionalist-Authoritarian-Nationalist. Den passar inte helt med svenska förhållanden men är en bra utgångspunkt om man vill bidra till diskussionerna genom jämförande analyser av vad som händer i europeiska partisystem.
Två svenska partier som nått framgångar längs den nya politiska dimensionen är Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ; fast givetvis i helt olika ändar av skiljelinjen. I Sverige, liksom i många andra länder, tar sig skiljelinjen GAL-TAN främst uttryck i ökad konflikt kring frågor som rör migration, flyktingpolitik och invandring. Men det kan också handla om traditionalistiska värderingar som står mot kosmopolitiska. Utbildningsnivå förklarar en stor del av de skilda värderingar människor gör när det gäller huruvida mångkultur, globalisering, internationalism uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Stora värden står på spel. Under de två senaste åren har konfliktnivån ökat dramatiskt i frågor som på ett eller annat sätt kan knytas till GAL-TAN.
Sverigedemokraternas väljare är svårplacerade längs vänster-högerdimensionen. I de flesta vänster-högerfrågor står de i mitten. Men fördelningspolitik är en sekundär prioritering för SD-väljarna. Istället är det frågor om immigration, brottslighet, välfärdsmissnöje och misstro mot samhällets eliter som väger tyngst i övervägandena. Man upplever att en själv och de nära och kära inte har något att vinna på en samhällsutveckling mot ökad globalisering, mångkultur, internationalisering.
Figur: Svenska väljares perceptioner av partiernas vänster-högerpositioner 1979-2014 enligt de svenska Valundersökningarna.
Konfliktstrukturen i det svenska partisystemet befinner sig idag i stark förändring. Vi skjuter på ett rörligt mål. Min bästa tvådimensionella karta över det svenska partisystemet just nu ser ut ungefär så här (se nedan). Den bygger på omfattande analyser av väljarströmmar, av partisympatisörernas ställningstaganden i ett mycket stort antal sakfrågor och av hur väljarna själva uppfattar partiernas positioner. Det är på sätt och vis svenska väljarnas egen karta över partisystemet.
Kartan är mitt bästa svar just nu på hur de svenska
partiernas relationer till varandra ser ut. Det är lite av en hybrid. Partiernas positioner längs den vertikala axeln
bygger till en del på analyser av väljarmarknaden – det vill säga var
partiernas sympatisörer står i GAL-TAN-relaterade frågor som rör t ex
flyktingmottagning, arbetskraftsinvandring, bensinskatt, HBT-rättigheter,
abort, dödsstraff, jämställdhet. Vänster-högerpositionerna för partierna bygger helt på väljarnas egna
uppfattningar om var partierna står längs vänster-högerdimensionen.
Huvudsakligen hämtas dessa väljardata från Valundersökningar och SOM-undersökningar (Se
listan över publikationer nedan).
För en väljarforskare är användande av väljardata en naturlig utgångspunkt om man vill förklara väljarbeteende: väljarna kan ju inte gärna agera utifrån någonting annat än egna verklighetsuppfattningar. Använder man andra tekniker för att positionera partierna -- t ex voteringsmönster i riksdagen, partimanifest, utspel och pressmeddelanden, koalitionspreferenser -- kommer kartan givetvis se annorlunda ut. Detta är i huvudsak en ögonblicksbild som visar hur väljarmarknaden kan beskrivas. Nya analyser genomförs hela tiden och kompletterar bilden av hur vi ska förstå den svenska partirymden. Vänster-höger har utmanats tidigare. Varje gång har det slutat med att konfliktdimensionen absorberat de nya konfliktlinjerna. När dammet lagt sig står vänster och höger där, kraftfulla spatiala metaforer som överlever men fyllda med nytt innehåll.
Det är uppenbart att GAL-TAN skapar stora problem främst för våra två stora partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som gärna skulle vilja att den traditionella vänster-högerstrukturen blev mer dominerande. De har ett gemensamt intresse av att den nuvarande diskussionen om migration och mångkultur förvandlas till en i huvudsak fördelningspolitisk diskussion om jobben, ekonomin, bostäderna och skolan.
Att läsa vidare:
Oscarsson, Henrik (1998) Den svenska partirymden. Göteborgs
universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Oscarsson, Henrik (2016) Flytande väljare. Stockholm:
SCB.
Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2016) Svenska
väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.